Ett uppdaterat livskvalitetsprogram

Livskvalitetsprogrammet i Helsingborgs stad är ett styrdokument som kopplar samman stadens arbete med miljö och folkhälsa. Genom att sätta människan i centrum och fokusera på att förbättra förutsättningarna som behövs för ett bra mående så arbetar programmet mot att öka livskvalitén för stadens invånare.

Programmet antogs 2016 och sträcker sig fram till 2024 och har under det senaste året genomgått en uppdatering, eller aktualisering. En bidragande del i detta arbete har varit den forskningsöversikt som FoU Helsingborg lät genomföra som en del av projektet Den (ut)forskande under 2019. I den genomförde forskarna Andreas Vilhelmsson och Per-Olof Östergren, båda vid Lunds universitet, en forskningsöversikt och kunskapsanalys av livskvalitet som begrepp och fenomen, och kartlade hur det definieras och vad som driver det. Vi har pratat med Helen Wiklund (Miljöförvaltningen), som projektlett arbetet med aktualiseringen, om hur arbetet sett ut, vilka ändringar som gjorts i livskvalitetsprogrammet, samarbetet med forskningsinstitutet RISE, och om hur FoU Helsingborgs rapport har legat till grund för en del av förändringarna.

Aktualiseringen av livskvalitetsprogrammet inleddes under sommaren 2020 då en styrgrupp startades och fick uppdraget av kommunfullmäktige. Mikael Kipowski (Statsledningsförvaltningen) har varit formellt programansvarig, men arbetet med samordning, genomförande och uppföljning har sedan delegerats till Miljöförvaltningen och Helen Wiklund.

  • Jag har projektlett aktualiseringen av livskvalitetsprogrammet. Till min hjälp har jag haft livskvalitetsteamet som består av samhällsstrategerna Elin Turesson och Mia Norberg Ngyuen och miljöstrateg Sofia Mattsson. Anders Thornberg från ekonomi och styrning har varit biträdande projektledare för att koppla an tydligare till stadens styrning. En rad olika tjänstepersoner från alla förvaltningar och bolag har medverkat i workshop och beredningen för livskvalitet har gjort viktiga medskick in i arbetet från politiken. Samtliga förvaltningsledningsgrupper besöktes under hösten 2020 för förankring av processen.

Att livskvalitetsprogrammet skulle aktualiseras bestämdes när programmet antogs 2016, man hade redan då planerat för att uppdatera programmet under nästa mandatperiod, men man såg också nu att nya utmaningar uppstått som ytterligare gjorde en aktualisering nödvändig.

  • Bland annat så behövde vi få med hur staden arbetar med innovation för att skapa en ökad livskvalitet, och hur programmet kopplar till Agenda 2030.

Det nya förslaget för livskvalitetsprogrammets utformning skiljer sig från det tidigare på ett flertal sätt: De tidigare fem viljeinriktningarna som angavs i programmet har nu blivit fyra, istället för en punktlista med 58 prioriteringar finner man nu 12 fokusområden som uppmanar till förflyttning i en viss riktning. Man har försökt visa vad staden kan göra för att nå fokusområdena, och kopplingen mellan stadens ambition att bli en av världens mest innovativa städer och dess potential för ökad livskvalitet är tydligt framträdande. Men den kanske största skillnaden menar Helen Wiklund ligger i språket.

  • Det är mer rakt på sak, det är tydligt i vad staden menar med livskvalitet och vad vi gemensamt kan göra för att nå de mål som vi eftersträvar. Vi har försökt att utgå från stadens ansvarsområden och vad staden kan påverka, och undvikit att göra texten till en checklista.

Glädjande för en forsknings- och utvecklingsenhet är att både den rapport om livskvalitet som FoU Helsingborg publicerat samt ett nära samarbete med det statliga forskningsinstitutet RISE, har varit en stor bidragande del i aktualiseringen av livskvalitetsprogrammet.

  • Rapporten kom till stor nytta, styrgruppen ville att vi skulle tillgodose de förslag som rapporten kom med, i synnerhet när det kom till att tydligt definiera vad programmet menar med livskvalitet och hur det berör staden och invånarna. Vi påbörjade därför samarbetet med RISE i november 2020 och de hjälper oss nu att ta fram ett verktyg för uppföljning och mätning av livskvalitet som är baserat på forskning, där håller vi på att prototypa och ska senare testa detta i en uppföljning.

Om allt går enligt plan så kommer det nya livskvalitetsprogrammet att antas i december 2021. Efter att ha kommit tillbaka från remiss sitter nu Helen Wiklund med remissvaren och håller på att behandla de medskick som kommit in, och ett renskrivet förslag ska presenteras för livskvalitetsberedningen i augusti. Vi på FoU Helsingborg ser fram emot antagandet av det slutgiltiga förslaget och är glada över att få ha varit en del i stadens arbete med att ta sig an livskvalitet på ett forsknings- och evidensbaserat sätt.