Gestaltad livsmiljö

Sveriges riksdag antog 2018 en samlad politik för det som kallas gestaltade livsmiljöer. Riksdagens beslut innebär att den offentliga miljön tydligt ska innefatta konst, arkitektur, form och design. Dessa områden behöver samspela och stärka varandra för att vi ska hantera samhällsutmaningar vi står inför och få ett hållbart och jämlikt samhälle.

Kunskap och förståelse för vilka komponenter och faktorer som spelar in för en god och hållbar livsmiljö, samt hur denna gestaltas, behöver omsättas tidigt i planeringsarbete och löpande i våra byggprocesser. Hypoteslabbet Gestaltad livsmiljö syftar till att utveckla stadens interna samverkan kring stadsplaneringsfrågor. Med hjälp av forskare ska labbet utvärdera stadens interna samverkansprocesser kring stadsutveckling.

Detta ska resultera i en nulägesanalys. Förhoppningen är att vi gemensamt ska kunna utarbeta ett koncept för hur vi samverkar på bästa sätt och på så vis också bidrar vi till ökad livskvalitet för helsingborgarna i den gemensamma livsmiljön.

Hypoteslabbet Gestaltad livsmiljö utgår ifrån hypotesen att genom att undersöka och testa stadens interna samverkan kring stadsplaneringsfrågor kan vi utveckla vår kapacitet till ett bättre gemensamt lärande. Det är hela stadens ansvar att skapa den gemensamma livsmiljön som bidrar till människors livskvalitet. Medverkande förvaltningar i labbet är Kulturförvaltningen, Stadsbyggnadsförvaltningen och Miljöförvaltningen. Medverkande forskare är Per-Johan Dahl och Ida Sandström, båda från Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid Lunds universitet samt Johan Alvehus, Institutionen för service management, Lunds universitet.

Nyheter

Forskningsfestivalen Our Future City och Helsingborgs stads H22 City Expo!

Gestaltad Livsmiljö passar på att visa upp sitt arbete under forskningsfestivalen på Campus Helsingborg. Hoppas att du och dina kollegor har möjlighet att ta del av våra forskningsresultat och paneldiskussion:

Gestaltning, logiker och värden i modern stadsdelsutveckling

Var? Campus Helsingborgs innergård När? 8 juni från kl. 9 till kl. 10.15

Hur kommer olika logiker till uttryck vid planering och genomförande av stadsutveckling? Hur kan arkitektoniska, kulturella och ekonomiska värden sammanfogas och skapa platser som ger oss som invånare en positiv bild av vårt bostadsområde?

Gestaltad livsmiljö har undersökt hur offentlig sektors organisering i relation till stadsutveckling påverkar vilka värden som premieras och hur olika logiker kommer till uttryck i arbetsprocesser. Arbetsgruppen har också undersökt hur skillnader mellan förvaltningarnas uppdrag gör att man ser olika värden och resonerar kring platser på vitt skilda sätt.

Medverkande:

Ida Sandström, forskare och universitetslektor, Institutionen för arkitektur och byggd miljö, Lunds Universitet
Per-Johan Dahl, forskare och universitetslektor, Institutionen för arkitektur och byggd miljö, Lunds Universitet
Johan Alvehus, forskare och universitetslektor, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds Universitet

https://www.ch.lu.se/forskning/our-future-city-h22/

Samtalen är gratis och öppna för alla. Du behöver inte föranmäla dig.

Andra H22 City Expo programpunkter som kanske kan vara av intresse:

Politiken i praktiken – perspektiv på hållbara livsmiljöer

Universell utformning – hur skapar vi jämlikhet i gestaltad livsmiljö?

Vi ses i Helsingborg i sommar!

Gåsebäck – Från industriområde till boendemiljö?

Labbet Gestaltad livsmiljö har valt att arbeta med en avgränsad del inom stadsdelen Gåsebäck för att testa och utveckla samarbetet mellan förvaltningarna i stadsutvecklingsfrågor. Gåsebäck är ett gammalt område med många kulturhistoriska och arkitektoniska värden. På 1800-talet låg här både ett slott och ett barnhem, men idag tänker nog de flesta på Gåsebäck som ett industriområde. Genom åren har här funnits såväl siden- och juteväveri som fabriker som tillverkat surrogatkaffe, jäst och cyklar. Genom området går också järnvägsbanan som vittnar om Helsingborgs industrihistoria och som haft stor betydelse för stadens utveckling.

I Gåsebäck finns idag en del obebyggda tomter efter att man rivit äldre bebyggelse och en del fastigheter i förfall. Detta blandas med välmående företag, t.ex. färgindustri, bilverkstäder och kontorshotell, samt välbesökta verksamheter såsom Aktivitetshuset Jutan och Pingstkyrkans secondhand-butik. Under Södergatsviadukten (Bild 1) har det skapats en populär plats för graffitimålare efter ett konstprojekt som staden ordnade för några år sedan. Som helhet väntar området på en större omvandling som varit planerad under många år. Ambitionen är att skapa en mer blandad bebyggelse med såväl bostäder och kontor som handel och mindre störande verksamheter än vad här finns idag. Det är i denna omvandling labbet tar sin utgångspunkt.

Att  lösa ett industriområdes övergång till boende- eller livsmiljö är en utmaning som är aktuell på många håll i Sverige. Dessa områden har liknande förutsättningar med mycket vägar, buller och saneringsbehov samt gamla byggnader och kulturhistoriska värden som ska integreras med stadens andra intressen för att skapa en blandstad. I labbet Gestaltad livsmiljö funderar vi just nu på hur man kan driva parallella processer på ett smart sätt, där man både hanterar utmaningar med trafik, buller och föroreningar i marken och samtidigt fortsätter utveckla den verksamhet som fungerar bra.

Jessica Jönsson, Stadsantikvarie på Kulturförvaltningen och en av genomförandeansvariga i labbet, beskriver arbetet med Gåsebäck så här:

”Labbet ska arbeta med en avgränsad del inom stadsdelen Gåsebäck, ett mycket komplext område med stora utmaningar men också fantastiska möjligheter. Genom att utveckla Gåsebäck på ett innovativ vis med fokus på tillgänglighet (fysisk och mental) och svåra miljöfrågor såsom markföroreningar och buller, på ett sådant sätt att stadsdelens identitet och historiska läsbarhet bevaras kan vi bidra till att skapa förutsättningar för ett unikt stadsomvandlingsprojekt. En kreativ, men utifrån förutsättningarna varsam, omvandling av Gåsebäck kan ge Helsingborgarna en attraktiv miljö som kan fungera som en koppling mellan kringliggande stadsdelar och centrum.”

I Bild 2 ser vi södergatsviadukten kort efter färdigställandet. Foto Expo-Foto 1964. Helsingborgs museers samlingar.

Källa: Bevarandeprogrammet för Gåsebäck och Husarområdet (antaget av kommunfullmäktige 2012). Bevarandeprogrammet för Gåsebäck, och flera andra områden i Helsingborg, hittar du på Helsingborgs stads hemsida.

Gåsebäck i fokus för Gestaltad livsmiljö

Gestaltad livsmiljö hade i början av december en stor workshop där genomförandeansvariga, planeringsansvariga, forskarna och ett antal nyckelpersoner från de olika förvaltningarna samlades. Syftet med mötet var att planera arbetet framåt och knyta ihop forskningsdelen i labbet med det utvecklingsarbete man vill göra i verksamheterna. Mötet inleddes med en introduktion av forskarna Per-Johan Dahl, Ida Sandström och Johan Alvehus till de forskningsperspektiv vi kommer använda i labbet. Under mötet beslutades också att vi kommer att använda Gåsebäck som ett case för hypoteslabbet att utgå ifrån för att utveckla samarbetet mellan förvaltningarna och testa nya arbetssätt.

Vi ser här möjligheter i hur Gåsebäck kan knytas ihop med närliggande områden och utveckla stråk som fungerar överbryggande med hjälp av kultur- och miljövärden, sa Lena Gerdtsson enhetschef för Hållbar stadsplanering på SBF under mötet.

Workshopen innebar också att genomförandeansvariga har tagit över labbet och kommer driva det vidare fram till 2022. Genomförandeansvariga i labbet är Jessica Jönsson, KF, Robert Jakobsson-Åhl, MF, Milou Mandolin, MF, Charlotte Svensson, SBF, Mareile Walter, SBF och Therese Paulsson, SLF.

Workshop Oktober

Labbet Gestaltad livsmiljö är nu i full gång med att planera en workshop i oktober. På workshopen ska tjänstepersoner tillsammans med forskare definiera vad labbet ska göra mer konkret när det går in i genomförandefasen. Ska labbet utgå från en plats eller byggnad, ett gammalt eller framtida projekt, en tjänstemannaprocess eller politisk process? Här kommer forskarna hjälpa till med att definiera en utgångspunkt.

Vill du läsa mer? Tidigare artiklar finns i arkivet

Arkiv

Vi driver labbet

Hilda Knafve – Planeringsansvarig

Jag heter Hilda Knafve och jobbar som strateg på Kulturförvaltningen. I hypoteslabbet Gestaltad livsmiljö är jag planeringsansvarig. Det betyder att jag har hållit samman arbetet under labbets planeringsfas, till exempel kallat till möten och skrivit projektplan. Under hösten är det dags att ta ett steg åt sidan och lämna över till forskarna och de genomförandeansvariga. Jag ser fram emot att följa arbetet och de konkreta förändringar och förbättringar som jag tror labbet kommer resultera i.

Robert Jakobsson-Åhl – Genomförandeansvarig

Robert Jakobsson-Åhl, miljöinspektör på miljöförvaltningen. Jag arbetar med tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet och svarar på olika remisser om exempelvis stadsplanering. Tillsammans med mina kollegor arbetar jag för att öka förutsättningarna för ett hållbart samhälle och en god livskvalitet för alla.

Jag är en av sex genomförandeansvariga i hypoteslabbet Gestaltad livsmiljö. Som genomförandeansvariga planerar och driver vi arbetet framåt, i samarbete med bland annat forskare som är kopplade till hypoteslabbet. Tillsammans ska vi undersöka och utveckla stadens interna samverkan kring stadsplaneringsfrågor, det är ett arbete som vi hoppas kunna bidra till en bättre gestaltad livsmiljö och ökad livskvalitet.

Jessica Jönsson – Genomförandeansvarig

Jag heter Jessica Jönsson och jag är stadsantikvarie hemmahörande på Kulturförvaltningen. Stadsantikvarierollen innebär att jag ansvarar för kulturmiljöfrågor inom olika bygglovs- och stadsplaneringsprocesser, likväl som att jag arbetar med rådgivning om byggnadsvård till privatpersoner.

Gestaltad livsmiljö är namnet på vårt labb, men också ett politiskt mål som slår fast att arkitektur, form, design, konst och kulturarv har avgörande betydelse i samhällsbygget eftersom den gestaltade livsmiljön påverkar alla människors hälsa och välbefinnande. Jag är en av de genomförandeansvariga i labbet och min uppgift i detta förvaltningsövergripande arbete är att medverka till att kulturmiljöperspektivet berikar stadsplaneringsprocessen och samspelar med andra sakfrågor för att för att vi tillsammans ska bidra till mervärden i utvecklingen av ett område. I vårt labb har vi valt att titta på södra Gåsebäck, ett centralt beläget och mycket komplext område med en rik historia och ett flertal utmaningar, bland annat utifrån olika miljöaspekter och svår infrastruktur. Genom att komma in tidigt i en stadsomvandlingsprocess och tydligt kommunicera våra ingångar och förväntningar kan vi förvalta och förädla viktiga värden på en plats.

Therese Paulsson – Genomförandeansvarig

Jag heter Therese och är utbildad civilingenjör inom lantmäteri på Lunds tekniska högskola. Jag arbetar på enheten för mark och exploatering som tillhör stadsledningsförvaltningen.

Min roll som exploateringsingenjör innebär upprättande av olika avtal, till exempel marköverlåtelseavtal vid försäljning av stadens mark.Jag bevakar även ekonomi och genomförandefrågor i samband med framtagandet av detaljplaner och sedan utbyggnaden av dessa.

Jag är genomförandeansvarig i hypoteslabbet Gestaltad livsmiljö. Tillsammans med övriga genomförandeansvariga ska vi driva projektet från idé till handling.

Charlotte Svensson – Genomförandeansvarig

Jag heter Charlotte Svensson och jobbar som översiktsplanarkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen. Som genomförandeansvarig i projektet Gestaltad livsmiljö ser jag fram emot att gemensamt utforska våra interna processer och hitta nya perspektiv och lösningar. Genom att samarbeta med forskningen hoppas jag vi hittar nya spår och vägar till utveckling.

Milou Mandolin – Genomförandeansvarig

Som miljöstrateg på miljöförvaltningen arbetar jag främst med frågor som berör hållbar fysisk planering. Inom projektet Gestaltad livsmiljö arbetar jag, tillsammans med de övriga genomförandeansvariga, för att tydliggöra hur kulturvärden och miljöaspekter tidigt ska kunna samspela med övriga komponenter i stadsbyggnadsprocesser. Trots att vi inom staden redan samarbetar över kompetens- och förvaltningsgränser i tidiga skeden vid fysisk planering riskerar frågor om kulturvärden och miljöaspekter att behöva anpassa sig efter andra värden och förutsättningar, och därmed göras avkall på. Genom att i labbet kunna visa på vilka möjligheter som öppnar upp sig med att arbeta mer holistiskt med olika värden hoppas vi kunna uppnå ännu bättre livskvalitet för stadens invånare och besökare.