Gestaltad livsmiljö

Sveriges riksdag antog 2018 en samlad politik för det som kallas gestaltade livsmiljöer. Riksdagens beslut innebär att den offentliga miljön tydligt ska innefatta konst, arkitektur, form och design. Dessa områden behöver samspela och stärka varandra för att vi ska hantera samhällsutmaningar vi står inför och få ett hållbart och jämlikt samhälle.

Kunskap och förståelse för vilka komponenter och faktorer som spelar in för en god och hållbar livsmiljö, samt hur denna gestaltas, behöver omsättas tidigt i planeringsarbete och löpande i våra byggprocesser. Hypoteslabbet Gestaltad livsmiljö syftar till att utveckla stadens interna samverkan kring stadsplaneringsfrågor. Med hjälp av forskare ska labbet utvärdera stadens interna samverkansprocesser kring stadsutveckling.

Detta ska resultera i en nulägesanalys. Förhoppningen är att vi gemensamt ska kunna utarbeta ett koncept för hur vi samverkar på bästa sätt och på så vis också bidrar vi till ökad livskvalitet för helsingborgarna i den gemensamma livsmiljön.

Hypoteslabbet Gestaltad livsmiljö utgår ifrån hypotesen att genom att undersöka och testa stadens interna samverkan kring stadsplaneringsfrågor kan vi utveckla vår kapacitet till ett bättre gemensamt lärande. Det är hela stadens ansvar att skapa den gemensamma livsmiljön som bidrar till människors livskvalitet. Medverkande förvaltningar i labbet är Kulturförvaltningen, Stadsbyggnadsförvaltningen och Miljöförvaltningen. Medverkande forskare är Per-Johan Dahl och Ida Sandström, båda från Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid Lunds universitet samt Johan Alvehus, Institutionen för service management, Lunds universitet.

Nyheter

Gåsebäck – Från industriområde till boendemiljö?

Labbet Gestaltad livsmiljö har valt att arbeta med en avgränsad del inom stadsdelen Gåsebäck för att testa och utveckla samarbetet mellan förvaltningarna i stadsutvecklingsfrågor. Gåsebäck är ett gammalt område med många kulturhistoriska och arkitektoniska värden. På 1800-talet låg här både ett slott och ett barnhem, men idag tänker nog de flesta på Gåsebäck som ett industriområde. Genom åren har här funnits såväl siden- och juteväveri som fabriker som tillverkat surrogatkaffe, jäst och cyklar. Genom området går också järnvägsbanan som vittnar om Helsingborgs industrihistoria och som haft stor betydelse för stadens utveckling.

I Gåsebäck finns idag en del obebyggda tomter efter att man rivit äldre bebyggelse och en del fastigheter i förfall. Detta blandas med välmående företag, t.ex. färgindustri, bilverkstäder och kontorshotell, samt välbesökta verksamheter såsom Aktivitetshuset Jutan och Pingstkyrkans secondhand-butik. Under Södergatsviadukten (Bild 1) har det skapats en populär plats för graffitimålare efter ett konstprojekt som staden ordnade för några år sedan. Som helhet väntar området på en större omvandling som varit planerad under många år. Ambitionen är att skapa en mer blandad bebyggelse med såväl bostäder och kontor som handel och mindre störande verksamheter än vad här finns idag. Det är i denna omvandling labbet tar sin utgångspunkt.

Att  lösa ett industriområdes övergång till boende- eller livsmiljö är en utmaning som är aktuell på många håll i Sverige. Dessa områden har liknande förutsättningar med mycket vägar, buller och saneringsbehov samt gamla byggnader och kulturhistoriska värden som ska integreras med stadens andra intressen för att skapa en blandstad. I labbet Gestaltad livsmiljö funderar vi just nu på hur man kan driva parallella processer på ett smart sätt, där man både hanterar utmaningar med trafik, buller och föroreningar i marken och samtidigt fortsätter utveckla den verksamhet som fungerar bra.

Jessica Jönsson, Stadsantikvarie på Kulturförvaltningen och en av genomförandeansvariga i labbet, beskriver arbetet med Gåsebäck så här:

”Labbet ska arbeta med en avgränsad del inom stadsdelen Gåsebäck, ett mycket komplext område med stora utmaningar men också fantastiska möjligheter. Genom att utveckla Gåsebäck på ett innovativ vis med fokus på tillgänglighet (fysisk och mental) och svåra miljöfrågor såsom markföroreningar och buller, på ett sådant sätt att stadsdelens identitet och historiska läsbarhet bevaras kan vi bidra till att skapa förutsättningar för ett unikt stadsomvandlingsprojekt. En kreativ, men utifrån förutsättningarna varsam, omvandling av Gåsebäck kan ge Helsingborgarna en attraktiv miljö som kan fungera som en koppling mellan kringliggande stadsdelar och centrum.”

I Bild 2 ser vi södergatsviadukten kort efter färdigställandet. Foto Expo-Foto 1964. Helsingborgs museers samlingar.

Källa: Bevarandeprogrammet för Gåsebäck och Husarområdet (antaget av kommunfullmäktige 2012). Bevarandeprogrammet för Gåsebäck, och flera andra områden i Helsingborg, hittar du på Helsingborgs stads hemsida.

Gåsebäck i fokus för Gestaltad livsmiljö

Gestaltad livsmiljö hade i början av december en stor workshop där genomförandeansvariga, planeringsansvariga, forskarna och ett antal nyckelpersoner från de olika förvaltningarna samlades. Syftet med mötet var att planera arbetet framåt och knyta ihop forskningsdelen i labbet med det utvecklingsarbete man vill göra i verksamheterna. Mötet inleddes med en introduktion av forskarna Per-Johan Dahl, Ida Sandström och Johan Alvehus till de forskningsperspektiv vi kommer använda i labbet. Under mötet beslutades också att vi kommer att använda Gåsebäck som ett case för hypoteslabbet att utgå ifrån för att utveckla samarbetet mellan förvaltningarna och testa nya arbetssätt.

Vi ser här möjligheter i hur Gåsebäck kan knytas ihop med närliggande områden och utveckla stråk som fungerar överbryggande med hjälp av kultur- och miljövärden, sa Lena Gerdtsson enhetschef för Hållbar stadsplanering på SBF under mötet.

Workshopen innebar också att genomförandeansvariga har tagit över labbet och kommer driva det vidare fram till 2022. Genomförandeansvariga i labbet är Jessica Jönsson, KF, Robert Jakobsson-Åhl, MF, Milou Mandolin, MF, Charlotte Svensson, SBF, Mareile Walter, SBF och Therese Paulsson, SLF.

Workshop Oktober

Labbet Gestaltad livsmiljö är nu i full gång med att planera en workshop i oktober. På workshopen ska tjänstepersoner tillsammans med forskare definiera vad labbet ska göra mer konkret när det går in i genomförandefasen. Ska labbet utgå från en plats eller byggnad, ett gammalt eller framtida projekt, en tjänstemannaprocess eller politisk process? Här kommer forskarna hjälpa till med att definiera en utgångspunkt.

Vill du läsa mer? Tidigare artiklar finns i arkivet

Arkiv

Vi driver labbet

Hilda Knafve – Planeringsansvarig

Jag heter Hilda Knafve och jobbar som strateg på Kulturförvaltningen. I hypoteslabbet Gestaltad livsmiljö är jag planeringsansvarig. Det betyder att jag har hållit samman arbetet under labbets planeringsfas, till exempel kallat till möten och skrivit projektplan. Under hösten är det dags att ta ett steg åt sidan och lämna över till forskarna och de genomförandeansvariga. Jag ser fram emot att följa arbetet och de konkreta förändringar och förbättringar som jag tror labbet kommer resultera i.