Invånarlabbet

Resan med ”Invånarlabbet” grundas i tron om att invånarnas delaktighet i planeringen och utvecklingen av olika stadsdelar bär med sig stor potential. Det kan vara svårt att inkludera invånare i stadsutvecklingen, det finns risker och fallgropar, men också stora möjligheter.

Planeringsansvarig för hypoteslabbet, tillsammans med olika representanter från stadens förvaltningar, bolag och civilsamhället började utforska möjligheterna kring hur fler invånare kan inkluderas i samhällsutvecklingen. Invånarlabbet vill hitta svaret på frågan hur kan staden engagera fler invånare i stadsdelarna kring olika samhällsutmaningar? Vilka metoder och verktyg är det som är hållbara och som ger effekt?

Genom att skapa goda förutsättningar för invånare, offentliga organisationer, näringsliv och den idéburna sektorn att mötas i ”labbform” kring olika utmaningar, hittar vi gemensamma lösningar och innovationer som bidrar till ökad livskvalité i stadsdelarna.

De ingående förvaltningarna och bolagen i Invånarlabbet är Stadsledningsförvaltningen, Arbetsmarknadsförvaltningen, Stadsbyggnadsförvaltningen, Kulturförvaltningen och Helsingborgs hem. För att forska kring labbet är Asta Cepaite Nilsson och Marja Åkerström, båda från institutionen för strategisk kommunikation, Lunds universitet, medverkande i projektet.

Nyheter

Snackeplank och invånardialog

Under den 19-21 maj genomförde Invånarlabbet en rad aktiviteter i Fredriksdal, en av de två stadsdelar i vilken labbet undersöker hur ett tätare samarbete mellan stad, akademi och invånare kan bidra till en ökad livskvalitet för de boende på området.

Aktiviteterna genomfördes av arbetsgruppen tillsammans med områdesnätverk Fredriksdal och tog sig uttryck i form av ett så kallat Snackeplank och Invånardialoger, där bägge aktiviteterna bjöd på intressanta synpunkter och infallsvinklar på hur det är att bo i Fredriksdal och på vad som skulle kunna bidra till en ökad livskvalitet på området.

Snackeplanket ställdes upp vid Café Välkommen och bemannades av arbetsgruppen och forskarna, och under dagarna så uppmanades boende på området att rita och skriva saker som illustrerade hur det är att leva och bo på Fredriksdal.

Samtidigt fick de boende som var intresserade möjlighet att medverka i samtal där man kunde dela sina tankar om hur det är att bo på Fredriksdal; Hur står det till med trygghet på området? Vad är det som gör att man känner sig hemma? Hur har Fredriksdal förändrats? Vad hade kunnat höja livskvalitén på området? Invånardialogen kring Snackeplanket gav många intressanta resonemang och perspektiv på området. Grönskan, lugnet och att barnen har lätt för att leka och hitta kompisar lyftes av många fram som Fredriksdals bästa aspekter; problem med nedskräpning och sopor, samt en oro över den drogförsäljning som pågår i vissa delar av området lyftes fram som aspekter man vill ska förändras.

Fredriksdal är i mina ögon trevligt, bilfritt och lugnt. Vi trivs där våra barn trivs, och här trivs barnen. […] jag tror att alla områden har sina problem, men jag är trygg här. Det enda jag funderar på är såklart mina barn och hur man, när de växer upp på ett område som Fredriksdal, undviker att de blir indragna i något eller hamnar på fel väg. – Boende på området
Grönområdet är stort och fint, det är härligt att kunna komma ut i det gröna och ha den friska luften så nära. […] Sopsituationen är inte rolig, det hamnar skräp och sopor lite överallt, soppåsarna lämnas utanför soprummen och drar till sig fåglar och djur som river i dem. – Boende på området

Utöver Snackeplanket så fördes även invånardialog vid busshållplatsen mellan Fredriksdal och Drottninghög torg, där fångade arbetsgruppen upp boende på området för några minuters samtal medan de väntade på nästa buss in mot staden. Många av utsagorna speglade det som sas vid Snackeplanket; Fredriksdal är lugnt och fint och de flesta känner sig trygga, samtidigt finns det en problematik med nedskräpning och att man påverkas av den kriminalitet som finns i området.

Många intervjuade var pigga på att dela med sig av sina tankar kring vad som skulle kunna göras för att åtgärda områdets problem. För att lösa problemet med nedskräpning föreslogs både bättre information och demonstration för nyinflyttade i hur man slänger rätt sopor i rätt kärl, såväl som kameraövervakning vid soprummen för att kunna identifiera de som skräpar ner. För att lösa problem med drogförsäljning och andra oroligheter önskade vissa ett nummer som alla kan ringa till för att anmäla oegentligheter, och förespråkade ett gemensamt ansvar för att göra Fredriksdal till en bättre plats att bo på.

Förr informerade hyresvärden om hur sophanteringen fungerar i pappersformat och de berättade om hur det påverkar hyran och så, men nu sker allt digitalt. Jag undrar om de hade nått ut bättre via informationsbrev genom brevlådan på olika språk, kanske det rentav krävs att hyresvärden haffar hyresgästerna vid soprummet eller vid porten och visar och förklarar vad man förväntas göra med sina sopor. – Boende på området
Jag tänker på hela området, tillsammans kan vi skapa ett bra samhälle. Alla borde få ett nummer att ringa så fort de ser något som inte är som det ska.[…] Vi har flytt från krig, men inte för att dela trapp med kriminalitet. – Boende på området

Trots att det fanns teman där de flesta intervjuade delade lika tankar och åsikter så fanns det också skiljaktigheter i hur man prioriterade de olika problemen och deras respektive lösningar. Medan vissa föreslog att renovera de gamla lägenheterna och höja områdets standard för att förbättra livskvalitén på Fredriksdal så menade andra på att nyrenoverade lägenheter bara skulle leda till högre hyror, och att den grundläggande problematiken ändå kvarstår. Komplexiteten i de boendes olika upplevelser av Fredriksdals positiva och negativa sidor ger en förståelse för varför stadsdelsutveckling är ett svårt och mångfacetterat arbete, och det belyser vikten av involvering och samarbete mellan flera aktörer för att hitta lösningar som adresserar områdets problematik på bästa sätt.

Framöver så kommer invånarlabbet att fortsätta sitt arbete på Fredriksdal och Planteringen. Den 4 juni kommer områdesnätverket, forskarna och arbetsgruppen på Planteringen att träffas för att fortsätta sitt trygghetssamarbete med fokus på Wienertorget.

Nätverksträff – Områdesnätverk Planteringen

Den 6/5 hade Invånarlabbet en nätverksträff med Områdesnätverk Planteringen där arbetsgruppen, forskarna, och invånare träffades digitalt för att diskutera resultaten av det arbete som utförts hittills och det arbete som ska utföras framöver.

Mötet öppnade med en kort introduktion och sammanfattning av Invånarlabbet för de som var nya i sammanhanget, däribland de två invånarna som är boende på Planteringen. Genomförandeansvarig Dragana Curovic presenterade resultaten av den invånardialog som hon drivit under våren och som utgjorde grunden för den diskussion som sedan fördes mellan de medverkande invånarna och resten av aktörerna i områdesnätverket.

I sin invånardialog har Dragana intervjuat boende på Planteringen om hur de trivs på området, hur detta påverkats av covid, vad de tänker om trygghet, och vad som saknas för en bättre livssituation och ökad livskvalitet. Majoriteten av de intervjuade uppgav att de trivs på Planteringen trots att området ofta framställs negativt i olika nyhetsmedier, och 93 % av alla tillfrågade uppgav att de inte skulle vilja flytta därifrån även om de erbjöds ett boende någon annanstans.

En intressant klyfta i hur man upplevde trygghet på området fanns i synen på de killgäng som hänger på Wienertorget; de äldre tillfrågade upplevde dem som en källa till oroligheter, medan de tillfrågade barnen upplevde dem som en trygghetsfaktor. Just Wienertorget var den platsen på Planteringen som flest intervjuade upplevde som otrygg och som man även börjat undvika att besöka och korsa både dag och nattetid av den anledningen.

I gruppdiskussionerna som följde Draganas presentation så fick boende och yrkesverksamma på området diskutera och dela sina tankar kring det som presenterats. Både de boende och yrkesverksamma delade många av resonemangen kring området, men de lyfte också fram hur problematiken är lokaliserad till specifika områden, eller ”öar”, på Planteringen. De boende uppgav att de ofta läser om obehagliga saker som skett på området, men att det inte är något som de själva märkt av på platserna de bor.

Jag ser det som att planteringen består av olika små öar där man håller sig till sin lilla ö, man vågar inte gå utanför och man ser inte att det finns små broar mellan de olika öarna – Yrkesverksam på Planteringen
Där jag bor är det mycket svenskar, i lägenhetshuset som jag bor i bor det bara två invandrarfamiljer, de andra ser jag sällan, det blir de här öarna. – Boende på området

”Öarna” på planteringen karaktäriseras av tydliga kulturella och etniska klyftor, och i invånardialogen och i diskussionerna framkom att en naturlig mötesplats där man möts över kulturella gränser är något som upplevs att saknas på planteringen. Den tidigare Ica butiken som stängde för några år sedan lyftes fram som ett exempel på en sådan plats.

När Ica butiken på torget stängde så försvann en naturlig mötesplats för invånarna där man sågs över kulturella och etniska gränser, en del av den sociala gemenskapen försvann. – Boende på området

Co-working kontoret och mötesplatsen @Plantan, som öppnade i januari 2020, lyftes fram både under invånardialog och diskussion som en positiv mötesplats, men som trots sin ambition ändå inte betraktas som en helt neutral arena att mötas på. Etablerade företag som Espresso House eller Wayne’s lyftes fram som exempel på mötesplatser som hade kunnat hjälpa Planteringens invånare att mötas över kulturella gränser.

Mötet avslutades med ett kort samtal kring huruvida att arbeta vidare i denna typ av invånarlabb och testa nya sätt att samverka på var önskvärt för deltagarna, vilket svaret på blev ja. Wienertorget blev på grund av att vara den plats som upplevs som mest otrygg bestämt att bli en första plats att utforska vidare kring hur ett gemensamt samarbete mellan stad, akademi och invånare kan göra platsen tryggare och öka livskvalitén på området.

Systemkartläggning

Designforskare Johanna Tysk presenterade en sammanställning av de systemkartläggningar hon gjort tillsammans med arbetsgruppen i invånarlabbet. Kartläggningen genomfördes på flera nivåer, individ, områdes och organisationsnivå samt i viss mån på samhällsnivå. Sammanställningen är kopplad till stadens möjligheter att samskapa och samarbeta med sina invånare. Den undersökte även vilka aktörer, faktorer, relationer och system som är väsentliga i det arbetet.

Detta gjordes i syfte att skapa en överblick över olika problembilder och visioner, samt undersöka hur dessa olika perspektiv kan informera vägen framåt. På mötet gav Johanna en introduktion till system-orienterad design och innovationsstrategi, och ledde en workshop med målet att börja klargöra kreativa utgångspunkter, processer, roller och syften.

Nästa steg för invånarlabbet är att fortsätta att arbeta med materialet och komplettera följeforskarna Marja Åkerström och Asta Cepaite Nilssons kartläggning.

Den sista workshoppen för året som äger rum den 14 december kommer att fokusera på att fastställa riktning och fokusområden för 2021.

Planering och stadsvandring på Fredriksdal

Den 23 september träffades vi, arbetsgruppen Fredriksdal, med forskarteamet för en kombinerad planering och stadsvandring.

Det var en stålande fin dag och vi började strax efter lunch med att besöka Café Välkommen där kollegorna bjöd på kaffe och berättade om deras verksamhet, pågående aktiviteter samt samarbetet med invånare och olika aktörer i området.

Vi spenderade resten av eftermiddagen med att djupare lära känna stadsdelen. Se den byggda miljön, uppleva grönområdena samt känslan i stadsdelen. Genom att vandra i området fick Fredriksdals kärngrupp också en bättre förståelse för vilka aktörer och verksamheter som finns, inte bara på området men även på intilliggande Drottninghög.

Efter besöket var vi inbjudna till en träff med områdesnätverket på Fredriksdal, där vi lyssnade in aktörerna och sammanhanget. Vi hade också turen att få ta del av en presentation från tre mycket imponerande ungdomar från Fredriksdal. De hade under sommaren jobbat för kommunen i uppdrag från Arbetsmarknadsförvaltningen, med att undersöka vad barn och unga tycker och tänker om just sin stadsdel – Fredriksdal. Presentationen av deras undersökning var mycket givande och bidrog till en livlig diskussion om hur aktörerna på området kan ta tillvara på och utvecklar dessa idéer.

Stadsvandring genom Planteringen

Invånarlabbets arbete och planering har börjat komma igång efter sommarsemestrarna. En första aktivitet för Invånarlabbets arbetsgrupp var en gemensam stadsvandring genom stadsdelen Planteringen. Syftet med vandringen var att djupare lära känna stadsdelen. Se den byggda miljön, uppleva både pulsen och känslan i området. Genom att vandra i området fick Planteringens kärngrupp också se vilka aktörer och verksamheter som finns på området.

Nadia Zaoujan, stadsdelsutvecklare från Arbetsmarknadsförvaltningen, och Marie Bernhold, verksamhetsutvecklare på mötesplatsen @Plantan, informerade om verksamheten och pågående aktiviteter och samarbetet med invånare och olika aktörer i området.

Fredriksdals arbetsgrupp är i full färd att planera höstens labbar med olika aktörer i området. En stadsvandring tillsammans med forskarteamet och processteamet planeras att genomföras i september.

Vill du läsa mer? Tidigare nyheter finns i arkivet

Arkiv

Vi driver labbet

Samir Kafedzic – Planeringsansvarig

Samir Kafedzic, samhällsstrag på enheten för samhälle och infrastruktur, Stadsledningsförvaltningen. Tillsammans med olika representanter från förvaltningar, bolag och civilsamhället vi undersöka möjligheterna kring hur vi kan inkludera invånare i samhällsutvecklingen.

Jag är planeringsansvarig för invånarlabbet. Vår Hypotes är att invånarlabb möjliggör ökat engagemang i satsdelarna kring olika samhällsutmaningar. Genom invånarlabb ökar tilliten mellan invånare och stadens organisationer. Detta vill vi möjliggöra genom att skapa goda förutsättning för invånare, offentliga organisationer, näringsliv och idéburna sektorn att mötas i labbform kring olika utmaningar.

Som planeringsansvarig ingår jag i ett team tillsammans med två genomförandeansvariga som planerar hypoteslabbet gemensamt. Vi ska tillsammans engagera olika aktörer i olika stadsdelar och styra mot en gemensam målbild. Genom tvärsektoriella medskapandeprocesser hittar vi nya lösningar och innovationer som bidrar till ökad livskvalité i stadsdelarna och för helsingborgarna.

Malin Grahn Marksell – Genomförandeansvarig

Malin Grahn Marksell, strategisk utvecklare för stadsdelsutveckling, arbetsmarknadsförvaltningen Helsingborgs stad. I mitt ordinarie uppdrag ska jag bland annat, på stadsdelsnivå, hitta olika sätt för staden att vara möjliggörare. Det arbetet förutsätter bra former för att inkludera invånare i samhällsutvecklingen.

Jag är genomförandeansvarig för invånarlabbet på Fredriksdal. Som genomförandeansvarig ingår jag i ett team tillsammans med planeringsansvarig för invånarlabbet och med genomförandeansvarig på Planteringen. Tillsammans planerar vi hypoteslabbet.

Vi har startat upp en process på Fredriksdal för att undersöka på vilket sätt invånarlabb kan möjliggöra ökat engagemang i stadsdelen kring olika samhällsutmaningar. Men jag är nyfiken på att även testa olika roller som staden kan ta. När invånare, offentliga organisationer, näringsliv och idéburna sektorn möts i labbform kring olika utmaningar, är staden pådrivare eller samskapare? Kan vi anta rollen som möjliggörare på olika sätt? Vad får det för inverkan på processen och resultatet?

Medskapandeprocesser inom stadsdelsutvecklingen är kanske den viktigaste nyckeln för att hitta rätt lösningar för komplexa samhällsutmaningar. Arbetet med invånarlabb kan ge en vitaminkick rakt in i systemet.

Dragana Curovic – Genomförandeansvarig

Dragana Curovic, bosocial utvecklare på Helsingborgshem AB. I egenskap av bosocial utvecklare förväntas jag att, tillsammans med våra hyresgäster såväl som övriga aktörer i samhället, skapa förutsättningar för social hållbarhet i våra stadsdelar. Mina huvudverktyg i detta arbete är dialog, inkludering, samverkan och samskapande.

Jag är genomförandeansvarig för Invånarlabbet på Planteringen och som sådan ingår jag i ett team med planeringsansvarig för Invånarlabbet och genomförandeansvarig för området Fredriksdal. Vårt gemensamma uppdrag är att planera hypoteslabb där invånare och övriga samhällsaktörer möts för att lösa aktuella utmaningar i syfte att öka den egna och andras livskvalité.

Genom tidigare dialoger på Planteringen har vi kunnat konstatera att det finns ett stort intresse bland invånarna att delta i samtal kring samhällets såväl som områdets utmaningar. Vi har därför påbörjat en behovsinventeringsprocess i form av direkta intervjuer med representanter från olika målgrupper på området. Vi utgår ifrån att när man är med och formulerar ett behov eller en utmaning som berör en själv, vare sig man är invånare eller annan samhällsaktör, skapas de bästa förutsättningarna till att man skall vilja och kunna vara med att uppfylla behovet eller lösa utmaningen. Vi vet ännu inte om vår hypotes är rätt, men det vi vet är att när olika berörda aktörer träffas och tillsammans vrider och vänder på utmaningar ur olika perspektiv är sannolikheten stor att hållbara lösningar växer fram.

Vi behöver inte skapa engagemang, vi skall bara hjälpa det att komma till ytan!