Gestaltad livsmiljö: Intervju med forskarna

Utmärkande för Den (ut)forskande staden och dess hypoteslabb är det nära samarbetet med akademi och forskning. Ida Sandström och Per-Johan Dahl, båda från Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid Lunds universitet, är två av följeforskarna i hypoteslabbet Gestaltad livsmiljö. I en intervju får vi ta del av några av deras tankar kring projektet och samarbetet.

 

Vad fick er att vilja samarbeta med Den (ut)forskande staden och ingå i hypoteslabbet Gestaltad livsmiljö?

Främst ett starkt intresse för stadsutveckling för min del, samt en tro på forskningens möjlighet och ansvar att bidra till en positiv samhällsutveckling. – Ida

Dels för att projektet är en del i H22-arbetet, som jag tycker är viktigt att stötta och medverka i på olika sätt, men framförallt för att projektet syftar till att utmana silo-strukturer i kommunal förvaltning. Silo-strukturerna är ju en kultur som visat sig hämma innovation och nytänkande i samhällsbyggandet. Man har pekat på detta under en längre tid, men det har varit, och är fortfarande, svårt att ställa om till en mer generativ dialog och samskapande mellan förvaltningar. – Per-Johan

Ni kommer från olika forskningsområden och kombinerar forskning om arkitektur och byggd miljö med organisationsforskning i det här labbet. Vad förväntar ni er kommer ut av det samarbetet?

Det är tydligt att vår tids utmaningar kräver en professionell öppenhet, nya situationer och den omställning vi står inför fordrar nya sätt att tänka och arbeta. I detta ser jag ett växande behov av transdisciplinär och praktiknära forskning, samt initiativ som kan fånga upp- och knyta samman olika perspektiv och erfarenheter. Den (ut)forskande staden och Gestaltad livsmiljö har möjlighet att bli den typen av plattform, en bred kunskapsmiljö där möjliga vägar mot mer hållbara samhällen tas ut. – Ida

Ny kunskap kring hur vi kan utmana silo-struktur- och kultur i kommunal förvaltning. – Per-Johan

På vilket sätt ser ni att det här labbet hänger ihop med politikområdet Gestaltad livsmiljö?

Inom samhällsbyggnadssektorn pratar vi ofta om hur staden är under ständig förändring och aldrig färdig. Samtidigt pågår människors liv i staden, barn blir vuxna under den tid det tar att driva ett större stadsomvandlingsprojekt. Därför måste vi lägga till en annan sanning – för människorna i staden är den också alltid färdig. Den skapar ramar för en vardag här och nu. Samtidigt behöver städer och samhällen utformas för att ge möjlighet till goda liv för framtida generationer. Politiken Gestaltad Livsmiljö pekar på nödvändigheten av att hålla dessa båda perspektiv levande i allt vi gör – att i alla projekt svara mot både samtida och framtida behov. Och detta är inte lätt! För att klara det behöver vi prata mycket mer om hur vi arbetar med stadsutveckling, vilka perspektiv som dominerar, vem som gör vad och när – och vilka konsekvenser det får för de miljöer vi sedan bygger. – Ida

Gestaltad livsmiljö lyfter in ett perspektiv i svenskt samhällsbyggande som handlar om att vi ska ta ett helhetsgrepp på livsmiljön. Målet att aktivera ett sådant perspektiv är avgörande för att vi ska kunna navigera den komplexitet som präglar samhällsbyggandet idag, och därmed kunna ställa om för att öka kvalitet och relevans i den byggda miljön. Vårt projekt går in med hypotesen att silo-kulturer till viss del fortsätter prägla olika delar av samhällsbyggandet, och att dessa motverkar möjligheten att implementera sådana perspektiv i de reella processer som faktiskt driver utvecklingen – marktilldelning, upphandlingar, framskrivande av regelverk för plan och bygg, rollfördelning och makt i byggprocessen etc. – Per-Johan

I forskningsplanen har ni skrivit att labbet förväntas bistå det nationella arbetet med att skifta fokus från policy till genomförande och därmed implementera Gestaltad livsmiljö inom kommunala förvaltningar. Vill ni berätta lite om det?

Labbet utgår från idén att förbättrad samverkan inom staden bidrar till mer hållbara livsmiljöer. Att det finns samband mellan arbetsprocesser och utfall (i det här fallet byggd miljö) står rimligt klart, men för att klara omställningen till mer hållbara städer och samhällen behöver vi förstå mycket mer kring hur dessa samband ser ut och fungerar. Förstår vi mer kan vi sedan metodutveckla och styra med siktet tydligare inställt på den stad vi vill skapa. – Ida

Gestaltad livsmiljö stakar ut nationella riktlinjer för kvalitetsförbättrande åtgärder inom svenskt samhällsbyggande. Jag bedömer att Gestaltad livsmiljö är vårt ”starkaste kort” för att kunna ta oss ur det problematiska läge som svenskt samhällsbyggande hamnat i, där den byggda miljön ofta präglas av undermålig kvalitet till Europas högsta byggkostnader.

Sedan Gestaltad livsmiljö antogs av Sveriges riksdag 2018 så har det varit stort intresse kring den samlade politiken. Vi har sett en tydlig vilja från bransch, myndighet, akademi och politik att faktiskt använda Gestaltad livsmiljö för att förbättra förutsättningarna för att höja kvalitet och relevans i det svenska samhällsbyggandet.

Nationella riktlinjer är bra – men nu måste dom implementeras i kommuner och regioner. Det arbetet kommer kräva uttolkningar efter lokala förutsättningar samt genomgripande kunskaps- och kommunikationsinsatser – det kommer vara ett omställningsarbete som tar tid och resurser. Akademi och praktik, bransch och förvaltning, måste arbeta tillsammans i detta. Vårt projekt i Den (ut)forskande staden är ett konkret exempel på sådant kunskapsbyggande i samverkan. – Per-Johan

Läs mer om och följ det fortsatta arbetet med Gestaltad livsmiljö här