Gestaltad livsmiljö: Intervju med genomförandeansvariga
Gestaltad livsmiljö är näst ut i vår artikelserie om de fem hypoteslabben som ingår i Den (ut)forskande staden. I labbet ingår fyra förvaltningar: Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadsförvaltningen och Stadsledningsförvaltningen. Labbet syftar till att utveckla stadens interna samverkan kring stadsplaneringsfrågor. Förhoppningen är att gemensamt kunna utarbeta ett koncept för hur stadens förvaltningar kan samverka på bästa sätt och på så vis också bidra till ökad livskvalitet för helsingborgarna i den gemensamma livsmiljön.
Vad är det som gör Gestaltad livsmiljö till ett sådant viktigt område? Sveriges riksdag antog 2018 en samlad politik för det som kallas gestaltade livsmiljöer. Riksdagens beslut innebär att den offentliga miljön tydligt ska innefatta konst, arkitektur, form och design. Dessa områden behöver samspela och stärka varandra för att vi ska hantera samhällsutmaningar vi står inför och få ett hållbart och jämlikt samhälle.
– Labbet har definierat gestaltad livsmiljö som en för människor skapad miljö som främjar livskvalitet, berättar Milou Mandolin, miljöstrateg på Miljöförvaltningen och en av labbets genomförandeansvariga. Eftersom området i förlängningen påverkar människors livskvalitet är det av högsta vikt att aktivt arbeta med alla de frågor som ligger till grund för den gestaltade livsmiljön.
Syftet med labbet är att undersöka och testa stadens interna samverkan kring stadsplaneringsfrågor för att utveckla vår kapacitet till ett bättre gemensamt lärande. Milou Mandolin ser stora vinningar med labbet för såväl förvaltningar, för staden och för våra invånare.
– På förvaltningsnivå finns det en stor vinst i att få en självklar plats i de tidiga planeringsprocesserna för att tillsammans med andra kompetenser inom staden bidra till ett mer holistiskt perspektiv på gestaltad livsmiljö med invånarna i fokus, förklarar hon. På sikt kan detta innebära att livskvaliteten i Helsingborgs stad förbättras.
Labbet ska arbeta med en avgränsad del inom stadsdelen Gåsebäck, ett mycket komplext område med stora utmaningar men också fantastiska möjligheter. Jessica Jönsson, Stadsantikvarie på Kulturförvaltningen och en av genomförandeansvariga i labbet, berättar om platsen:
– Genom att utveckla Gåsebäck på ett innovativ vis med fokus på tillgänglighet (fysisk och mental) och svåra miljöfrågor såsom markföroreningar och buller, på ett sådant sätt att stadsdelens identitet och historiska läsbarhet bevaras kan vi bidra till att skapa förutsättningar för ett unikt stadsomvandlingsprojekt. Förhoppningen är att genom en kreativ, men utifrån förutsättningarna varsam, omvandling av Gåsebäck kan Helsingborgarna få en attraktiv miljö som också kan fungera som en koppling mellan kringliggande stadsdelar och centrum.
I labbet arbetar man förvaltningsövergripande och tillsammans med forskare. Robert Jakobsson-Åhl, miljöinspektör på Miljöförvaltningen och en av labbets genomförandeansvariga menar att detta ger möjligheter att arbeta på nya sätt men innebär också en del utmaningar.
– Att någon ser med andra ögon på våra processer, ifrågasätter, ställer frågor och ger input utifrån ett helt annat perspektiv än vårt eget gör hypoteslabbsarbetet mer dynamiskt och är nog en viktig förutsättning för ett förändringsarbete. Samtidigt har arbetssättet i hypoteslabben en undersökande struktur och en metodik som innebär att det inte är lika styrt som projekt normalt är. Därför blir också rollfördelning och förväntningarna mellan oss otydliga.
Samtidigt har det nya arbetssättet lett till nya lärdomar, menar Jessica Jönsson.
– Vi har alla väldigt olika förutsättningar och arbetar inom vitt skilda processer vilket ibland tenderar att leda till missförstånd och också till att vi prioriterar olika, förklarar hon. Genom att tydliggöra dessa olikheter ökar möjligheten att förstå varandras sakfrågor och ingångar.
Vill du läsa mer om Gestaltad livsmiljö kan du följa projektet här