Invånarlabbet: Snackeplank och invånardialog

Under den 19-21 maj genomförde Invånarlabbet en rad aktiviteter i Fredriksdal, en av de två stadsdelar i vilken labbet undersöker hur ett tätare samarbete mellan stad, akademi och invånare kan bidra till en ökad livskvalitet för de boende på området.

Aktiviteterna genomfördes av arbetsgruppen tillsammans med områdesnätverk Fredriksdal och tog sig uttryck i form av ett så kallat Snackeplank och Invånardialoger, där bägge aktiviteterna bjöd på intressanta synpunkter och infallsvinklar på hur det är att bo i Fredriksdal och på vad som skulle kunna bidra till en ökad livskvalitet på området.

Snackeplanket ställdes upp vid Café Välkommen och bemannades av arbetsgruppen och forskarna, och under dagarna så uppmanades boende på området att rita och skriva saker som illustrerade hur det är att leva och bo på Fredriksdal.

Samtidigt fick de boende som var intresserade möjlighet att medverka i samtal där man kunde dela sina tankar om hur det är att bo på Fredriksdal; Hur står det till med trygghet på området? Vad är det som gör att man känner sig hemma? Hur har Fredriksdal förändrats? Vad hade kunnat höja livskvalitén på området? Invånardialogen kring Snackeplanket gav många intressanta resonemang och perspektiv på området. Grönskan, lugnet och att barnen har lätt för att leka och hitta kompisar lyftes av många fram som Fredriksdals bästa aspekter; problem med nedskräpning och sopor, samt en oro över den drogförsäljning som pågår i vissa delar av området lyftes fram som aspekter man vill ska förändras.

• Fredriksdal är i mina ögon trevligt, bilfritt och lugnt. Vi trivs där våra barn trivs, och här trivs barnen. […] jag tror att alla områden har sina problem, men jag är trygg här. Det enda jag funderar på är såklart mina barn och hur man, när de växer upp på ett område som Fredriksdal, undviker att de blir indragna i något eller hamnar på fel väg. – Boende på området

• Grönområdet är stort och fint, det är härligt att kunna komma ut i det gröna och ha den friska luften så nära. […] Sopsituationen är inte rolig, det hamnar skräp och sopor lite överallt, soppåsarna lämnas utanför soprummen och drar till sig fåglar och djur som river i dem. – Boende på området

Utöver Snackeplanket så fördes även invånardialog vid busshållplatsen mellan Fredriksdal och Drottninghög torg, där fångade arbetsgruppen upp boende på området för några minuters samtal medan de väntade på nästa buss in mot staden. Många av utsagorna speglade det som sas vid Snackeplanket; Fredriksdal är lugnt och fint och de flesta känner sig trygga, samtidigt finns det en problematik med nedskräpning och att man påverkas av den kriminalitet som finns i området.

Många intervjuade var pigga på att dela med sig av sina tankar kring vad som skulle kunna göras för att åtgärda områdets problem. För att lösa problemet med nedskräpning föreslogs både bättre information och demonstration för nyinflyttade i hur man slänger rätt sopor i rätt kärl, såväl som kameraövervakning vid soprummen för att kunna identifiera de som skräpar ner. För att lösa problem med drogförsäljning och andra oroligheter önskade vissa ett nummer som alla kan ringa till för att anmäla oegentligheter, och förespråkade ett gemensamt ansvar för att göra Fredriksdal till en bättre plats att bo på.

• Förr informerade hyresvärden om hur sophanteringen fungerar i pappersformat och de berättade om hur det påverkar hyran och så, men nu sker allt digitalt. Jag undrar om de hade nått ut bättre via informationsbrev genom brevlådan på olika språk, kanske det rentav krävs att hyresvärden haffar hyresgästerna vid soprummet eller vid porten och visar och förklarar vad man förväntas göra med sina sopor. – Boende på området

• Jag tänker på hela området, tillsammans kan vi skapa ett bra samhälle. Alla borde få ett nummer att ringa så fort de ser något som inte är som det ska.[…] Vi har flytt från krig, men inte för att dela trapp med kriminalitet. – Boende på området

Trots att det fanns teman där de flesta intervjuade delade lika tankar och åsikter så fanns det också skiljaktigheter i hur man prioriterade de olika problemen och deras respektive lösningar. Medan vissa föreslog att renovera de gamla lägenheterna och höja områdets standard för att förbättra livskvalitén på Fredriksdal så menade andra på att nyrenoverade lägenheter bara skulle leda till högre hyror, och att den grundläggande problematiken ändå kvarstår. Komplexiteten i de boendes olika upplevelser av Fredriksdals positiva och negativa sidor ger en förståelse för varför stadsdelsutveckling är ett svårt och mångfacetterat arbete, och det belyser vikten av involvering och samarbete mellan flera aktörer för att hitta lösningar som adresserar områdets problematik på bästa sätt.

Framöver så kommer invånarlabbet att fortsätta sitt arbete på Fredriksdal och Planteringen. Den 4 juni kommer områdesnätverket, forskarna och arbetsgruppen på Planteringen att träffas för att fortsätta sitt trygghetssamarbete med fokus på Wienertorget. Följ Invånarlabbets fortsatta arbete på labbets webbsida.