Invånarlabbet: Tillbakablick och planer för våren
Vi blickar bakåt och framåt; Invånarlabbets arbete hittills har varit givande och utmanande för projektets medarbetare, det har varit en resa fylld av lärdomar, insikter, utmaningar, och arbete. Mycket har gjorts och mycket kvarstår att göra, labbet arbetar vidare enligt mottot ”learning by doing”. I en reflekterande text så skriver några av medlemmarna i Invånarlabbet om vad som har gjorts och om vägen framåt.
Som sagt så är konceptet att arbeta i ett labb nytt för många av oss – men vad vi har sett är att laborerandet, eller låt oss kalla det utforskandet, har bidragit till att vi har börjat få större förståelse för hur praktiken och akademin kan arbeta tillsammans för ett bättre resultat. Under arbetes gång och som en del av utforskandet har vi sett att det hela tiden dyker upp nya frågeställningar, kopplat till hur vi arbetar idag, varför vi gör så och hur vi kan hitta nya sätt att arbeta.
Samtidigt som vi sett värdet i samarbete med akademin, så har arbetsgruppen höjt blicken och byggt vidare på lärdomar från andra invånarlabb runt om i Sverige. Under hösten gjorde arbetsgruppen en rad virtuella studiebesök till Vinnovas finansierade invånardrivna innovationslabb, de finns i olika städer och syftar till att tillsammans med invånaren möta lokala utmaningar. Studiebesöken och invånarlabbets omvärldsbevakning har gjort att vi kunnat undvika att försöka ’reinvent the wheel’, eller att gå i samma fallgropar som andra gjort tidigare. Från det vi sett i andra invånarlabb tar vi med oss följande insikter i processen framöver: Vikten av kontinuerlig återkoppling till invånarna om saker som lösts enligt input från, och tillsammans med, dem. Men även vikten av återkoppling gällande det som inte har genomförts och en förklaring varför. Samt att det gäller det att skapa en hållbar och långsiktig strategi för involvering, där invånare inte upplever det vi gör som ett tillfälligt projekt, utan att arbetet bygger på en kontinuerlig och oavbruten dialog.
Vad har våren att bjuda på?
Vi växlar upp i vår med en rad aktiviteter inplanerade som arbetsgruppen utvecklat gemensamt med följeforskarna Asta, Marja och Johanna. Vi tar avstamp i systemkartläggningen och den gemensamma analys vi gjort av kontexten vi arbetar i:
Vi börjar paketera vad vi har lärt oss samtidigt som vi fortsätter i andan ’learning by doing’, och arbetar vidare mot målet att leverera nya metoder och arbetssätt i medskapandeprocesser för lokal utveckling. Vi analyserar och konkretiserar allt arbete tillsammans och vi fortsätter att koppla ihop det inom våra system och organisationer, samt fortsätter att koppla ihop med Hållbart Helsingborg och H22.
Fredriksdal och Planteringen
Denna vecka har vi träffat områdesnätverket på Planteringen och tillsammans gjorde vi en systemdesignworkshop där vi undersökte vilka utmaningar deltagarna upplever i sitt arbete med att möta invånarnas behov. Hur upplever de sin relation till invånarna? Till andra aktörer på området? Vilka förändringar vill de själva göra? Detta i syfte att till en större utsträckning kunna ta vara på engagemanget och idéerna hos våra invånare och andra aktörer. Den idéburna dialogen vi har i tankarna bygger på en metod som är beprövad med väldigt goda resultat, det som är viktigt är att bygga dialogen på relationer nära invånaren, alltså ute på plats i våra stadsdelar. Om vi inte har närvaro blir samtalet något som bara dyker upp utan kontext. Då är det svårt att knyta an och tänka tillsammans.
Medan vi öppnar upp för att inkludera invånaren i områdesnätverket har dialogen med invånarna på Planteringen som utforskar deras individuella upplevelse av området fortsatt. I denna dialog tar vi upp vilka behov de själva har för att uppnå en ökad livskvalité, samt vilka behov de ser i området som behöver åtgärdas.
Samtidigt på Fredriksdal, där fokus ligger på staden som möjliggörare istället för anordnare, är vi i full gång med planeringen av en interaktiv kvartersdialog som ska utforska invånarnas lika och olika relationer till sin stadsdel. Genom dialogen kan vi bättre fånga hur invånare på Fredriksdal upplever sin stadsdel samt förstå vad som påverkar deras livskvalitet. Processen kring Snackeplank bygger på invånares medverkan från idé – genomförande – till att förstå och använda resultatet. Under Barn- och Unga festivalen i maj kommer vi att sätta upp mobila Snackeplank i tre kvarter. Under tre dagar kommer vi bemanna dessa plank och prata med förbipasserande om Fredriksdal, vi kommer ställa frågor och be människor att måla ord och bilder på Snackeplanket. Tillsammans skapar vi ett konstverk som beskriver invånarnas bild och känsla för Fredriksdal!
Följ Invånarlabbets fortsatta arbete här.