Invånarlabbet

Under H22 City Expo har vi presenterat vårt arbete med att inkludera invånarna i stadsdelsutvecklingen för att undersöka gemensamma lösningar och innovationer som bidrar till ökad livskvalité i stadsdelarna runt om i staden.

Samtidigt har våra forskare Asta Cepaite Nilsson och Marja Åkerström publicerat sina forskningsresultat i kapitlet Förutsättningar för hållbara metoder för invånardelaktighet  i DUS Forskningsantologi. Deras kapitel hittar du här. Antologin i sin helhet finner du här. 

Och här hittar du Johanna Tysks kapitel Systemdesign, labbande och relationalitet med fokus på metoderna som testats inom Invånarlabbet.

Johanna Tysk har också publicerat en metodbok Systeminnovation
för social hållbarhet – En playbook med case studies från Helsingborg baserad på arbetet i Invånarlabbet som du finner här. Metodboken är ämnad som inspiration kring systemiska sätt att tänka, verka och innovera. Metoderna är ett hjälpmedel i detta och förhoppningen är att dessa kan stötta/inspirera i det systemiska arbetet.

Du här även möjlighet att ta del av vårt arbete i Helsingborgsrummet i Prismahuset i Oceanhamnen under sommaren. Helsingborgsrummet handlar om stadsutveckling, hur vi ska utveckla Helsingborg och utforma framtidens smarta, hållbara och omtänksamma stad. Här kan du se vad det finns för planer i staden och ge återkoppling på vad du tycker om dem.

Filmerna nedan är ett annat exempel på vad som presenterats under H22 City Expo som en del av serien H22-talks. Fokus för vårt H22 talk var framtidens bostadsområde och trygghet och gjordes tillsammans med elever från Raus Planteringsskola.

Helsingborgshem – YouTube

Planteringen – Minecraft [H22] – YouTube

Vad händer näst:

I slutet av september publicerar vi Invånarlabbets slutrapporter om arbetet med delaktighet på Fredriksdal och Planteringen utifrån praktikens perspektiv. Håll ett öga på vår hemsida.

Spridning av resultat och lärdomar från Den (ut)forskande staden kommer fortgå under hösten och du kan alltid hålla dig uppdaterad här på projektets hemsida.

Forskningsfestivalen Our Future City och Helsingborgs stads H22 City Expo!

Den 31 mars anordnar Invånarlabbet en workshop på @plantan för att tillsammans med stadens invånare diskutera hur framtidens sociala tjänster och kommunala service ska se ut. Hur kan vi minska ungdomsbrottslighet, segregation och få människor att må bättre? Kom och dela dina tankar med staden. Vi lagar och äter goda dumplings under tiden!

Kom till @plantan den 31/3 och delta i en kul och kreativ stund tillsammans. De idéer och perspektiv som tas upp kommer att tas vidare till en intensiv problemlösarhelg under H22 City Expo i juni.

Som tack för din medverkan bjuds det på goda dumplings som man också får nöjet att lära sig laga tillsammans.

Att delta är gratis och ingen föranmälan behövs, workshopen pågår mellan 17.00-20.00.

Varmt välkommen hälsar Invånarlabbet och @plantan!

Platsbesök och workshop för samverkan

Första stoppet gjordes vid en parkeringsplats i nära anslutning till busshållplatsen ”Helsingborg Drottninghög centrum”, där ska en lite eftersatt parkering förvandlas till en ny idrottsanläggning och gruppens representanter fick i uppgift att diskutera och tänka till kring hur invånarna på området kan involveras och lockas till platsen, med i diskussionerna fanns även invånare från staden som gav sin input. Något som kom fram från diskussionerna var att det kommer bli viktigt att få med de boende på området tidigt i processen så att utbudet på idrottsanläggningen återspeglar de behov som finns på området.

Ett av stoppen var vid Café välkommen, ett integrationscafé där invånare i alla åldrar samlas för fika och för att delta i aktiviteter och föreläsningar. Efter en rundtur i lokalerna och presentation av arbetet följde en diskussion om möjligheterna och utmaningarna med att nå ut till de invånarna som caféet vänder sig till, och hur man skulle kunna göra för att nå fler.

Det sista stoppet innan vandringen gick tillbaks till Tryckeriet var vid det stora grönområde som är så karakteristiskt för Fredriksdal, i tidigare samtal med invånare på området har grönområdet lyfts upp som en uppskattad del av Fredriksdal och parken byggs nu till med en ny lekplats och invånarna önskar fler bänkar att slå sig ner vid.

Väl tillbaks på Tryckeriet satte det gemensamma tankearbetet igång – först en presentationsrunda så alla deltagare fick en överblick över vilka organisationer som fanns representerade, redan där knöt folk kontakt angående sin ingång i arbetet, och sedan följde en workshop där man diskuterade vidare kring hur man kan samverka och skapa en bättre livskvalitet på Fredriksdal. Workshopen utgick ifrån café metoden, där man delar upp sig i grupper och sitter runt bord och diskuterar ett antal frågor, det diskuterades hur man kan samverka mer på området, hur invånarna kan bli involverade, och vad konsekvenserna för invånarna blir om offentliga, ideella och civila organisationer misslyckas med att jobba tillsammans.

Exempel på konsekvenser som grupperna kunde se om man inte samverkar och inte involverar invånarna kring utmaningarna på Fredriksdal är att man går miste om kompetens, att man inte får någon helhetsbild av vad utmaningarna innebär samt att invånare känner sig utanför och således blir mindre benägna att vilja samverka med kommunen när möjligheten väl kommer.

Exempel på vad man skulle kunna göra för att både samverka med varandra och invånarna i Fredriksdal var bland annat hitta platser och tillfällen för att verkligen lyssna till invånarnas behov, samt att dela tankar och idéer mellan varandras organisationer. En het fråga var hur man gemensamt skulle kunna öka den lokala närvaron i området, med utgångspunkt i att den kommunala närvaron i dagsläget är låg. Fler aktiviteter där det är gratis för invånare att delta och sysselsättning och samverkan över generationsgränser lyftes fram som idéer för hur man skulle kunna arbeta mot detta.

Snackeplank och invånardialog

Under den 19-21 maj genomförde Invånarlabbet en rad aktiviteter i Fredriksdal, en av de två stadsdelar i vilken labbet undersöker hur ett tätare samarbete mellan stad, akademi och invånare kan bidra till en ökad livskvalitet för de boende på området.

Aktiviteterna genomfördes av arbetsgruppen tillsammans med områdesnätverk Fredriksdal och tog sig uttryck i form av ett så kallat Snackeplank och Invånardialoger, där bägge aktiviteterna bjöd på intressanta synpunkter och infallsvinklar på hur det är att bo i Fredriksdal och på vad som skulle kunna bidra till en ökad livskvalitet på området.

Snackeplanket ställdes upp vid Café Välkommen och bemannades av arbetsgruppen och forskarna, och under dagarna så uppmanades boende på området att rita och skriva saker som illustrerade hur det är att leva och bo på Fredriksdal.

Samtidigt fick de boende som var intresserade möjlighet att medverka i samtal där man kunde dela sina tankar om hur det är att bo på Fredriksdal; Hur står det till med trygghet på området? Vad är det som gör att man känner sig hemma? Hur har Fredriksdal förändrats? Vad hade kunnat höja livskvalitén på området? Invånardialogen kring Snackeplanket gav många intressanta resonemang och perspektiv på området. Grönskan, lugnet och att barnen har lätt för att leka och hitta kompisar lyftes av många fram som Fredriksdals bästa aspekter; problem med nedskräpning och sopor, samt en oro över den drogförsäljning som pågår i vissa delar av området lyftes fram som aspekter man vill ska förändras.

• Fredriksdal är i mina ögon trevligt, bilfritt och lugnt. Vi trivs där våra barn trivs, och här trivs barnen. […] jag tror att alla områden har sina problem, men jag är trygg här. Det enda jag funderar på är såklart mina barn och hur man, när de växer upp på ett område som Fredriksdal, undviker att de blir indragna i något eller hamnar på fel väg. – Boende på området
• Grönområdet är stort och fint, det är härligt att kunna komma ut i det gröna och ha den friska luften så nära. […] Sopsituationen är inte rolig, det hamnar skräp och sopor lite överallt, soppåsarna lämnas utanför soprummen och drar till sig fåglar och djur som river i dem. – Boende på området

Utöver Snackeplanket så fördes även invånardialog vid busshållplatsen mellan Fredriksdal och Drottninghög torg, där fångade arbetsgruppen upp boende på området för några minuters samtal medan de väntade på nästa buss in mot staden. Många av utsagorna speglade det som sas vid Snackeplanket; Fredriksdal är lugnt och fint och de flesta känner sig trygga, samtidigt finns det en problematik med nedskräpning och att man påverkas av den kriminalitet som finns i området.

Många intervjuade var pigga på att dela med sig av sina tankar kring vad som skulle kunna göras för att åtgärda områdets problem. För att lösa problemet med nedskräpning föreslogs både bättre information och demonstration för nyinflyttade i hur man slänger rätt sopor i rätt kärl, såväl som kameraövervakning vid soprummen för att kunna identifiera de som skräpar ner. För att lösa problem med drogförsäljning och andra oroligheter önskade vissa ett nummer som alla kan ringa till för att anmäla oegentligheter, och förespråkade ett gemensamt ansvar för att göra Fredriksdal till en bättre plats att bo på.

• Förr informerade hyresvärden om hur sophanteringen fungerar i pappersformat och de berättade om hur det påverkar hyran och så, men nu sker allt digitalt. Jag undrar om de hade nått ut bättre via informationsbrev genom brevlådan på olika språk, kanske det rentav krävs att hyresvärden haffar hyresgästerna vid soprummet eller vid porten och visar och förklarar vad man förväntas göra med sina sopor. – Boende på området
• Jag tänker på hela området, tillsammans kan vi skapa ett bra samhälle. Alla borde få ett nummer att ringa så fort de ser något som inte är som det ska.[…] Vi har flytt från krig, men inte för att dela trapp med kriminalitet. – Boende på området

Trots att det fanns teman där de flesta intervjuade delade lika tankar och åsikter så fanns det också skiljaktigheter i hur man prioriterade de olika problemen och deras respektive lösningar. Medan vissa föreslog att renovera de gamla lägenheterna och höja områdets standard för att förbättra livskvalitén på Fredriksdal så menade andra på att nyrenoverade lägenheter bara skulle leda till högre hyror, och att den grundläggande problematiken ändå kvarstår. Komplexiteten i de boendes olika upplevelser av Fredriksdals positiva och negativa sidor ger en förståelse för varför stadsdelsutveckling är ett svårt och mångfacetterat arbete, och det belyser vikten av involvering och samarbete mellan flera aktörer för att hitta lösningar som adresserar områdets problematik på bästa sätt.

Framöver så kommer invånarlabbet att fortsätta sitt arbete

på Fredriksdal och Planteringen. Den 4 juni kommer områdesnätverket, forskarna och arbetsgruppen på Planteringen att träffas för att fortsätta sitt trygghetssamarbete med fokus på Wienertorget.

Samir Kafedzic, samhällsstrag på enheten för samhälle och infrastruktur, Stadsledningsförvaltningen. Tillsammans med olika representanter från förvaltningar, bolag och civilsamhället vi undersöka möjligheterna kring hur vi kan inkludera invånare i samhällsutvecklingen.

Jag är planeringsansvarig för invånarlabbet. Vår Hypotes är att invånarlabb möjliggör ökat engagemang i satsdelarna kring olika samhällsutmaningar. Genom invånarlabb ökar tilliten mellan invånare och stadens organisationer. Detta vill vi möjliggöra genom att skapa goda förutsättning för invånare, offentliga organisationer, näringsliv och idéburna sektorn att mötas i labbform kring olika utmaningar.

Som planeringsansvarig ingår jag i ett team tillsammans med två genomförandeansvariga som planerar hypoteslabbet gemensamt. Vi ska tillsammans engagera olika aktörer i olika stadsdelar och styra mot en gemensam målbild. Genom tvärsektoriella medskapandeprocesser hittar vi nya lösningar och innovationer som bidrar till ökad livskvalité i stadsdelarna och för helsingborgarna.

Malin Grahn Marksell, strategisk utvecklare för stadsdelsutveckling, arbetsmarknadsförvaltningen Helsingborgs stad. I mitt ordinarie uppdrag ska jag bland annat, på stadsdelsnivå, hitta olika sätt för staden att vara möjliggörare. Det arbetet förutsätter bra former för att inkludera invånare i samhällsutvecklingen.

Jag är genomförandeansvarig för invånarlabbet på Fredriksdal. Som genomförandeansvarig ingår jag i ett team tillsammans med planeringsansvarig för invånarlabbet och med genomförandeansvarig på Planteringen. Tillsammans planerar vi hypoteslabbet.

Vi har startat upp en process på Fredriksdal för att undersöka på vilket sätt invånarlabb kan möjliggöra ökat engagemang i stadsdelen kring olika samhällsutmaningar. Men jag är nyfiken på att även testa olika roller som staden kan ta. När invånare, offentliga organisationer, näringsliv och idéburna sektorn möts i labbform kring olika utmaningar, är staden pådrivare eller samskapare? Kan vi anta rollen som möjliggörare på olika sätt? Vad får det för inverkan på processen och resultatet?

Medskapandeprocesser inom stadsdelsutvecklingen är kanske den viktigaste nyckeln för att hitta rätt lösningar för komplexa samhällsutmaningar. Arbetet med invånarlabb kan ge en vitaminkick rakt in i systemet.

Dragana Curovic, bosocial utvecklare på Helsingborgshem AB. I egenskap av bosocial utvecklare förväntas jag att, tillsammans med våra hyresgäster såväl som övriga aktörer i samhället, skapa förutsättningar för social hållbarhet i våra stadsdelar. Mina huvudverktyg i detta arbete är dialog, inkludering, samverkan och samskapande.

Jag är genomförandeansvarig för Invånarlabbet på Planteringen och som sådan ingår jag i ett team med planeringsansvarig för Invånarlabbet och genomförandeansvarig för området Fredriksdal. Vårt gemensamma uppdrag är att planera hypoteslabb där invånare och övriga samhällsaktörer möts för att lösa aktuella utmaningar i syfte att öka den egna och andras livskvalité.

Genom tidigare dialoger på Planteringen har vi kunnat konstatera att det finns ett stort intresse bland invånarna att delta i samtal kring samhällets såväl som områdets utmaningar. Vi har därför påbörjat en behovsinventeringsprocess i form av direkta intervjuer med representanter från olika målgrupper på området. Vi utgår ifrån att när man är med och formulerar ett behov eller en utmaning som berör en själv, vare sig man är invånare eller annan samhällsaktör, skapas de bästa förutsättningarna till att man skall vilja och kunna vara med att uppfylla behovet eller lösa utmaningen. Vi vet ännu inte om vår hypotes är rätt, men det vi vet är att när olika berörda aktörer träffas och tillsammans vrider och vänder på utmaningar ur olika perspektiv är sannolikheten stor att hållbara lösningar växer fram.

Vi behöver inte skapa engagemang, vi skall bara hjälpa det att komma till ytan!