Integrationsprojekt Unga analfabeter
Projektet startade 1 februari 2016 och är ett samarbete mellan FoU Helsingborg (projektägare), Arbetsmarknadsförvaltningen, Skol- och fritidsförvaltningen, Socialförvaltningen och Miljöförvaltningen. Projektets syfte är att genom förvaltningsövergripande samverkan, brukardeltagande och stöd i forskning skapa förutsättningar för ungdomar utan skriv- och läskunskaper att bli aktiva samhällsmedlemmar och integrerade i Helsingborg.
Projektets mål är att bidra med ökad kunskap om:
- hur ungdomar som är analfabeter gör förflyttningar mot egna uppsatta mål för att få förutsättningar för ett självständigt liv i Sverige
- språkutveckling hos analfabeter
- nya arbetssätt och metoder för samverkan i frågor om unga analfabeter
Bakgrund
I Helsingborg såg man under vintern 2016 att allt fler av de asylsökande och nyanlända ungdomar som kom till staden var kortutbildade. Skol- och fritidsförvaltningen har idag ca 350 elever på språkintroduktionsprogrammet, av dessa bedöms 48 personer vara utan grundläggande läs- och skrivkunskaper men många fler har väldigt kort utbildning (mars 2016)[1]. Motivationen hos dessa elever är vanligtvis väldigt hög men studier visar att kunskapsutvecklingen hos ungdomarna i språkintroduktionsprogrammet oftast är ganska långsam. Det är en lång resa att utveckla lärandestrategier, lära sig läsa och skriva och samtidigt läsa in flera ämnen för att få ett grundskolebetyg som gör dig behörig till gymnasiet. De kortutbildade ungdomarna i språkintroduktionsprogrammet behöver särskilt stöd för att stärka sin handlingskapacitet och överkomma många av de hinder som finns för kunskapsutveckling så att de får förutsättningar att bli aktiva samhällsmedlemmar och integrerade i samhället.
Projektets metod
Dialogmöten
Projektet är utformat utifrån en beprövad aktionsforskningsmetod där fokus är att inhämta samt utveckla kunskap genom deltagarnas egna erfarenheter[2]. Metoden bygger på en cirkulär forskningsdesign som är utvecklad av Lisbeth Gyllander Torkildsen[3]. Målgruppen – ungdomarna – är aktiva agenter i projektet och deras erfarenheter utgör motorn i processen, då dessa är utgångspunkten även i diskussionerna bland lärare, coacher, socialsekreterare, chefer och andra deltagare. Den kunskap som skapas i dialogen ska resultera i åtgärder direkt i verksamheten och i styrningen av verksamheten. Simultant med att ungdomarnas agentskap byggs upp stärks alltså förvaltningarnas praktik. Under hösten 2016 kommer vi att ha tre dialogmöten med ungdomarna och tre dialogmöten med professionerna.
Dialogkonferens
I projektet ingår också återkommande dialogkonferenser[4]. Den nya kunskapen och åtgärderna som formuleras och prövas inom skolan och i förvaltningarna behöver också förankras på högre nivå. Rektor, enhetschefer och i viss mån chefer högre upp i organisationen behöver involveras i processen för att den ökade förståelsen för målgruppen, förståelsen för de anpassningar de som arbetar i verksamheten gör men också förståelse för det dialogdrivna arbetssättet ska få genomslag i verksamheten. Detta görs genom återkommande dialogkonferenser. Under hösten 2016 kommer vi att ha tre dialogkonferenser inom projektet.
Projektavslut och rapport
Projektet lämnades över till Skol- och fritidsförvaltningen och verksamhetschefen för gymnasiet, Christian Olsson, i augusti 2017.
Rapporten från projektet, Utmaningar i välfärdens stuprör, hittar du här.
Vill du veta mer om projektet kontakta Annika Nilsson, projektledare på FoU Helsingborg, på annika.nilsson6@helsingborg.se.
[1] UNESCO:s definition av analfabet är ”en person över 15 år som inte kan läsa eller skriva en text av betydelse för det vardagliga livet”.
[2] Carr & Kemmis, 1986; Rönnerman, 2012
[3] Gyllander Torkildsen, 2016
[4] Lund, 2008