Research stories

En forskningskommunikationsmetod för forskning och utveckling inom social hållbarhet

Metoden/modellen Research Stories föddes ur ett behov av att strategiskt kunna kommunicera forsknings- och utvecklingsresultat av sociala förändringsprocesser. Våra forsknings- och utvecklingsprojekt i kommunal regi består oftast av samverkan på forsknings-, verksamhets- och brukarnivå. Det är många personer som bidrar till att ett projekt får det utförande, de resultat och de effekter det faktiskt får. I forskningskommunikationen kring projektets resultat och process reduceras dessa personer oftast till namn på en fulltext-rapport (om ens det) med medföljande sammanfattning. Vi vill istället addera en kommunikationsmetod/modell till denna gängse; med hjälp av berättelser och foton vill vi lyfta fram rösterna bakom forskningsprojektet som berättar vad det har gett dem som drivit och blivit föremål för dess process. Dessa berättelser ska visa på hur ett forsknings- och utvecklingsprojekt landar i praktiken och försöker fånga hur de som varit med i projektet/processen upplever det; vad driver forskarna? Hur märker våra brukare av förändringen? Hur upplever de operativa medarbetarna det?

Syftet med detta kommunikationsprojekt är trefalt:

Att strategiskt kommunicera resultat av forsknings- och utvecklingsprojekt med hjälp av berättelser av och bilder på målgrupper föremål för och involverade i sociala förändringsprocesser (jfr. området Visual Methods, se ex. Carr et al. 2015).
Att systematiskt bygga in brukardeltagande – brukarnas röster – i forsknings- och utvecklingsprojekt på mer än ett sätt. Vissa målgrupper är vana att pratas OM men får sällan möjligheten att berätta sin egen historia (målgruppen är t.ex. inte bara sitt missbruk eller sin sjukdom) i relation till forskningsgrundat förändringsarbete av socialtjänstens service; denna metod är ett försök att förbättra det.
Att belysa arbetsgång, utmaningar och möjligheter en forsknings- och utvecklingsprocess – mellan akademi och praktik – går igenom och ställs inför, samt vilka effekter projektet kan få för dess målgrupp.

I förhållande till projektet ”Att skala upp Bostad först: barriärer och möjligheter” vill vi med metoden lyfta fram röster om tre utvecklingsområden som testats inom projektet: 1) utveckla ett professionellt förhållningssätt hos personalen som är empatiskt, icke-fördömande och stödjande, vilket skulle förbättra bemötandet mellan klienter och anställda; 2) utveckla möjligheterna för brukarinflytande; samt 3) se över de regler och kontrollfunktioner som reglerar klienternas boenden och försöka göra dem mer anpassade till de villkor som gäller ute i samhället.

Vi vill med berättelserna speciellt belysa hur brukare känner av den förändring som projektet syftar att bidra till; hur medarbetare och chefer upplever införandet av förändringsprocessen i relation till operativt arbetsätt, värdegrundsarbete samt till brukarnas delaktighet. Vi vill också få fram vad som driver forskarna att arbeta med området och frågorna, vilka möjligheter och utmaningar forskning på sociala förändringsprocesser ställs inför, samt hur de upplever att samverka med praktiken och brukarna – vilka utmaningar och möjligheter för denna typ av samverkan med sig?

Modellen grundar sig i forskningsfälten Science and Communication som är ett omfattande och väletablerat forskningsfält. I vår modell speglas fältet i utmaningen att kommunicera forskning och forskningsresultat som bygger på involvering och ett bottom-up perspektiv – närvaro av subjekts/gruppers röster. I stort rör det även länken mellan kommunikationen och forskningen, hur bottom-up perspektivet (som Att skala upp Bostad först bygger på) översätts i forskningskommunikationen. I vårt fall handlar det om att:

Levandegöra människorna som det handlar om;
lyfta fram och kontextualisera problematiken för att skapa förståelse och förändra kunskap och attityder i de verksamheter som berörs
se modellen som ett möjligt instrument för två-vägskommunikation som bygger en kunskapsbro mellan forskning och praktik, snarare än ”bara” envägsinformation.

Involverade parter: FoU Helsingborg, Socialförvaltningen i Helsingborg Stad, Lunds universitet, G7, Conny Palmkvist och Kristoffer Granath.

För frågor kring projektet kontakta: Anna-Karin Bergman, FoU-chef. anna-karin.bergman@helsingborg.se