Visionen bakom Invånarlabbet

Invånarlabbet är ett av fem hypoteslabb som går under det större projektet Den (ut)forskande staden. Resan med ”Invånarlabbet” grundas i tron om att invånarnas delaktighet i planeringen och utvecklingen av olika stadsdelar bär med sig stor potential. Det kan vara svårt att inkludera invånare i stadsutvecklingen, det finns risker och fallgropar, men också stora möjligheter. I en intervju med planeringsansvarig och genomförandeansvariga för labbet får vi ta del av visionen och målet för labbet, lärdomarna i att arbeta på ett nytt sätt, och hur man arbetar för att involvera Helsingborgs invånare i projektet.

Hur man arbetat fram visionen för labbet?

Vårt visionsarbete började med att fundera kring olika frågeställningar i relation till medskapande och involvering av medborgare i samhällsutvecklingen. Hur kan vi uppnå det? Vilka arbetssätt och metoder ger bäst effekt? Hur inkluderar vi fler? Vilka värden kan skapas och tas tillvara på för invånarna såväl som för staden? Visionens arbete skedde i tät dialog mellan representanter från olika bolag, förvaltningar, akademin, och civilsamhället. Visionen togs fram tillsammans och grundar sig i stadens olika målbilder, bland annat livskvalitetsprogrammet, stadsdelsutvecklingen, stadens innovationsarbete och förvaltningarnas och bolagens mål att involvera fler aktörer i utvecklingen av vår stad.

Vad är målet med invånarlabbet för era förvaltningar, för staden och för invånarna?

Invånarlabbet är tänkt att bidra till att vi inom staden ska kunna arbeta sömlöst mellan förvaltningar, och tillsammans med civilsamhället hitta former och metoder för hur vi bäst kan ta oss an olika samhällsutmaningar. Genom att systematiskt arbeta med behovs- och problemidentifiering där flera aktörer medverkar skapas större möjligheter för träffsäkra insatser, projekt, och idéer kring hur vi kan lösa olika problem.

En del av detta är att vi tillsammans också försöker hitta sätt att möjliggöra medskapande där vi kan ta tillvara på den mångfald av idéer och lösningar som finns i staden, och ser till så att våra system och organisationer kan nyttja dessa. Vi vill hitta hållbara strukturer för engagemang och för hur vi kan involvera fler invånare i arbetet med stadens utmaningar. Målet är att invånarna ska känna sig inkluderade i såväl problemformuleringen som i framtagningen av lösningen, och att de ser att deras medverkan är en del av ett sammanhang som får reell effekt.

Hur är det att arbeta genom hypoteser och hypoteslabb? Vad ger det för fördelar?

Att vara med i ett hypoteslabb innebär att vi arbetar med en uppgift isolerat och fokuserat. Målet är att uppgiften ska lösas och att de medverkande aktörerna ska bidra på olika sätt. Det som utmärker ett labb från övriga projektgrupper är att vi har forskare dedikerade till att arbeta med att utveckla metoder och lösningar tillsammans med oss i projektgruppen. De är med i arbetet med övriga aktörer, inklusive invånare, och bidrar kontinuerligt med sin expertis. Det skapar en struktur där vi kan se helheten av vad som behöver göras, och kan vara säkrare på att vi inte missar viktiga perspektiv.

I labbet arbetar ni också förvaltningsövergripande, med forskare och invånare på ett aktivt och delaktigt sätt, vad är lärdomarna hittills med att arbeta så?

För många av oss är det nytt att arbeta både förvaltningsövergripande såväl som i labb. Konceptet kan möjligtvis vara ännu mer främmande för våra invånare, därför ska vi se till att skapa enkla och inkluderande ”labbar” och miljöer för våra invånares medverkan i projektet.

När det gäller oss i projektgruppen så dyker det upp nya frågeställningar hela tiden, både kopplat till hur vi arbetar idag och varför vi gör så, samt hur vi kan arbeta på annat sätt i framtiden. Labbet har bidragit till att vi har börjat få större förståelse för hur praktiken fungerar i relation till akademin. I processen har vi sett att det inte går att ta för givet vad svaret på en viss fråga är; vad en stadsdels utmaning är beror till viss del på vem man frågar, likaså när det gäller lösningen. Det är just därför vi ser det som så viktigt att testa och hitta nya former för att involvera flera olika aktörer i arbetet med att formulera och lösa problemen.

Hur kommer ni att arbeta tillsammans med invånarna i labbet?

Invånarlabbet arbetar ju som bekant med Planteringen och Fredriksdal som testområden, och vi kommer att involvera boenden i områdena på olika sätt.

På Planteringen är första steget att genomföra personliga intervjuer med målgrupperna på området. Intervjuerna kommer bestå av öppna frågor som huvudsakligen handlar om de boendes upplevelse av Planteringen som område: hur det är att bo i området, hur COVID har påverkat detta, och vad de ser för behov som behöver tillfredsställas för att öka deras såväl som hela områdets livskvalitet. När vi har fått en bättre bild och förståelse för nulägets behov och utmaningar kommer vi att möjliggöra för alla berörda aktörer, invånarna, offentlig och idéburen sektor, näringslivet, att tillsammans ”laborera” kring dessa för att hitta gemensamma lösningar. Med andra ord vill vi genom nya processer och arbetssätt mötas och tillsammans skapa innovativa lösningar som kan öka invånarnas livskvalité och lyfta själva området.

På Fredriksdal, ett område med låg kommunal närvaro, undersöker vi om vi kan anta rollen som möjliggörare för att en aktör från civilsektorn ska leda invånardialog. Där kommunen deltar som en aktiv, men inte drivande, part. Vi är nyfikna på vad det är som händer när det inte är staden som sätter agendan och som ställer frågorna. Vi undersöker även den splittring som finns i området genom en interaktiv kvartersdialog. Under barn- och unga festivalen i maj kommer vi sätta upp snacke-plank i områdets olika delar; för att öppna upp för dialog i det offentliga rummet och ge invånare möjlighet att själva skapa en gemensam tavla med ord och bilder som beskriver deras relation till området de bor i. Vi kommer även att genomföra en workshop med områdesnätverket som kommer bygga på erfarenheter från den workshop som ska genomföras på Planteringen.

Vad är det svåra i att arbeta för ökad medborgarinvolvering?

Det viktigaste gällande invånarinvolvering är att förstå när och hur invånares engagemang bäst kommer till nytta. Det andra är att dels nå ut till de invånare som vill engagera sig, samt att nå till den målgrupp som utmaningen eller problemet berör. Det är viktigt att de invånare som medverkar förstår sammanhanget, vad de kan påverka såväl som syftet för deras medverkan. En utmaning är att en del invånare saknar tillit till involverade organisationer, en annan att möten och workshops som varit menade att vara inkluderande upplevts fördummande, enligt en del invånare som vi har intervjuat. Det viktigaste är att ha en kontinuerlig återkoppling hela vägen genom processen, att vi informerar om saker som lösts med hjälp från, och tillsammans med, invånarna. Men det behövs även återkoppling kring det som inte har genomförts och i så fall varför. Sist men inte minst är det viktigt att skapa en hållbar och långsiktig strategi där invånare inte upplever att de efterfrågas medverka i tillfälliga och effektlösa projekt, utan att de ser att deras engagemang aktivt tas tillvara på och lever vidare långt in i arbetet med stadens utveckling.

Mer om invånarlabbet och deras arbete finns att läsa här. Onsdag 17/3 kommer nästa artikel om invånarlabbet som handlar om samarbetet mellan praktik och akademi.