Datalabbet: Visionen bakom projektet

Datalabbet är ett av de fem hypoteslabben som ingår i det större projektet Den (ut)forskande staden och handlar om att utforska de juridiska och etiska möjligheterna för Helsingborgs stad att samköra invånardata för att på ett bättre sätt förstå invånarnas komplexa behov. I labbet vill man tillsammans med Helsingborgs stads invånare identifiera nya offentliga tjänster som skulle kunna skapas utifrån en aggregerad förståelse av den individdata stadens förvaltningar besitter. I en intervju berättar labbets planeringsansvariga, Kalle Pettersson, om visionen bakom labbet och vad det är man hoppas uppnå.

Vad är visionen bakom datalabbet?

– Visionen bakom Datalabbet är att genom en djupare förståelse för invånarnas komplexa behov kopplat till offentlig sektor, kunna skapa bättre och mer anpassade tjänster för invånarna. Vi ser att den digitala utvecklingen har möjliggjort att förstå våra invånares behov genom att använda oss av all den individdata som kommunen har i sina olika verksamhetssystem, och med hjälp av artificiell intelligens och avancerad mönsterigenkänning identifiera komplexa samband för Helsingborgs invånare på en aggregerad nivå. Utifrån dessa insikter skulle man sedan kunna designa nya offentliga tjänster som svarar mot dessa komplexa behov.

Man stöter på svåra och intressanta frågor i det arbetet. Vad säger lagen? Och vad säger moralen? Den utforskande ansatsen för projektet är dels att hitta juridiska möjligheter för att samköra avidentifierade individdata från flera förvaltningar och dels att förstå Helsingborgarnas inställning till att kommunen använder data på nya sätt.

Sammantaget kan man säga att Datalabbet syftar till att svara på frågorna: Vad får vi göra? och Vad bör vi göra?

Varför är det arbete som görs i Datalabbet så viktigt?

– Dels så kommer arbetet i Datalabbet generera ny kunskap kring vilka lagliga möjligheter offentliga organisationer har gällande att använda individdata ur ett juridiskt perspektiv. Är befintlig lagstiftning fortfarande applicerbar på de nya former av AI som sett dagens ljus under de senaste åren? Det är frågor som ingen kan ge ett rakt svar på i dagsläget.

Vidare är Datalabbet viktigt då det även kommer generera ny kunskap kring hur kommuninvånare tänker och resonerar kring stadens möjlighet att använda individdata på nya sätt. Det finns sedan tidigare ingen forskning inom just detta fält då tidigare undersökningar endast gjorts på nationell och regional nivå.

Vilka vinningar ser ni med det här labbet för medverkande förvaltningar, för staden och för invånarna?

– Vinningarna med labbet handlar om att veta vilka förutsättningar som finns för att på nya sätt kunna använda oss av individdata för att förstå invånarens komplexa behov kopplat till en kommun. Sen vet vi i dagsläget inte exakt vad utfallet kommer att bli men vi ser fyra olika teroetiska utfall:

  • Vi skapar juridiskt accepterade sätt att samköra individdata från flera myndigheter och Helsingborgarna ställer sig positiva till denna form av datadelning.
  • Vi skapar juridiskt accepterade sätt att samköra individdata från flera myndigheter men Helsingborgarna ställer sig negativa till denna form av datadelning.
  • Vi lyckas inte skapa juridiskt accepterade sätt att samköra individdata från flera myndigheter men Helsingborgarna ställer sig positiva till denna form av datadelning.
  • Vi lyckas inte skapa juridiskt accepterade sätt att samköra individdata från flera myndigheter och Helsingborgarna ställer sig negativa till denna form av datadelning.

Oberoende vilket av dessa utfall vi når kommer vi veta mer om både vad vi får göra och vad vi bör göra efter att projektet avslutats.

Vad har lärdomarna varit hittills i projektet?

– Lärdomar hittills är att de frågor Datalabbet lyfter, både vad man får göra och vad man bör göra, intresserar många i staden och det är lätt att involvera såväl personer som förvaltningar för att ingå i labbet. Men vi har också sett att ett utforskade och abstrakt projekt som det här är tidskrävande och kräver många samtal, möten, och workshops med inblandade parter för att det ska landa in hos respektive person/funktion, vilket gör att arbetat tar längre tid.

Vi har också lärt oss att kunskapen om såväl stadens som förvaltningars datapunkter kopplat till invånare finns distribuerad på oerhört många personer på respektive förvaltning, vilket i sig kan ses som både positivt och negativt. Vidare upplever vi att kopplingen mellan funktioner som arbetar med verksamhetssystem, GDPR, juridik och verksamhetsutveckling överlag är svag, vilket försvårar radikal innovation.

Hur involverar ni målgruppen i labbet och hur ser arbetet ut framåt?

Målgruppen kommer att kopplas på nu under våren. Dels genom en enkät riktad till Helsingborgs  invånare i stort, dels genom djupintervjuer, fokusgrupper och workshops, och dels genom interaktion kring dessa frågor i stadens sociala medier. Där kommer de få dela sina attityder gällande förvaltningsövergripande datadelning inom staden, och ta ställning till olika hypotetiska scenarion och tjänster som skulle kunna skapas genom detta. Framöver är förhoppningen att vi ska kunna ge tydliga svar på frågorna som projektet ställer, gällande vad man lagligt kan och vad man etiskt bör göra när det kommer till delning av individdata inom en kommun. Datalabbet är inte tänkt att ta fram färdiga nya offentliga tjänster i sig, men vi har som förhoppning att kunna ta fram några bra prototyper. De områden som vi fokuserar på är hur vi kan använda AI och aggregerad invånardata för att se till att kunskapskraven i grundskolan uppnås och att individer avslutar långvarigt ekonomiskt bistånd.

Läs mer om Datalabbets arbete här. På onsdag kommer det gå att läsa om det arbete som görs av labbets två följeforskare, Jonas Ledendal och Sara Leckner.