Demensvänligt Helsingborg: Transformativt lärande

Vi har kommit till sista delen i vår artikelserie om Demensvänligt Helsingborg. En central del för vårt arbete inom Den (ut)forskande staden är att uppnå ett transformativt lärande inom labbet, men även mellan vårt labb och de andra hypoteslabben. Med transformativt lärande menas att de kunskaper och insikter man finner under arbetets gång inte bara stannar hos de individuella medarbetare som varit närmast involverade, utan att denna kunskap tas tillvara på och kan nyttjas av organisationen i stort.

Labbets forskare Lisa Ekstam och Yvonne Johansson arbetar tillsammans med arbetsgruppen med deltagarbaserad forskning, där lärande utgör en av de grundläggande principerna. Det medför att kontinuerligt återkoppla forskningsresultat och gemensamt diskutera och tolka dessa i syfte att främja lärande och förändring. Arbetsgruppen får återkommande tillfälle att reflektera över sitt lärande när det gäller konkreta projektaktiviteter men även kring processer som har förenklat eller kanske försvårat för gränsöverskridande samarbete. Utmaningar och insikter vävs in i det pågående arbetet och delas med representanter från de andra labben. Utgångspunkten är att delaktighet och samverkan ökar förutsättningarna för lärande och eventuell förändring i praktiken.

För att möjliggöra lärande mellan de olika labben i Den (ut)forskande staden har FoU skapat ett forum för utväxling av lärdomar och insikter. Där bjuds representanter från alla hypoteslabb in för att dela med sig av sina egna, samt ta del av andras insikter och lärdomar kring att arbeta utforskande och förvaltningsövergripande, samt för att få ta del av kunskapsfördjupningar.

I detta forum deltar även Johanna Tysk och Stefan Holmlid, designforskare vid Linköpings universitet, som följer arbetet i Den (ut)forskande staden med fokus på att systematisera lärandet som sker i labben. Detta i syfte att utveckla Helsingborg stads förmåga att arbeta på innovativa sätt med utmaningar som sträcker sig över flera förvaltningar.

Stefan Holmlid: – Vilka är de organisatoriska strukturer som möjliggör och hindrar arbete som kräver att förvaltningar hittar en gemensam takt att gå i? Vilka metoder öppnar upp Helsingborg för den variation av expertkunskap som kommer från och omger en utsatt grupp, och vilka invanda rutiner och maktförhållanden gör att den kunskapen är svår att använda för beslutsfattare? De här olika aspekterna formar ett program, som gör det enklare eller svårare för organisationen att ta till sig nya arbetssätt för att utvecklas på.

Det är som sagt inte bara ett lärande kring den praktiska frågan som sker i labben, utan också ett lärande som har att göra med vad Helsingborg stad som organisation kan lära sig om sin förmåga att arbeta på nya sätt när det kommer till förändringsarbete.

Förhoppningen är att det lärande vi gör i labbet, mellan labben, och i Den (ut)forskande staden som helhet, ska rusta oss bättre på resan att arbeta mer och bättre tillsammans, mer utforskande och i högre grad med invånarnas behov och livskvalitet i fokus.