Fler språk
Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.
Innan det är läge att koppla in forskare i ett projekt eller innan det arbetet med att implementera en åtgärd påbörjas, så är det viktigt att först se till att säkra de förutsättningar som behövs för att projektet ska kunna genomföras på ett gynnsamt sätt. Innebär projektet exempelvis att det krävs samarbete mellan olika enheter och förvaltningar är det viktigt att förankra samarbetet både hos chefer och inblandande medarbetare.
Det är också viktigt att säkra förutsättningar i termer av tid och budget. Det kan röra sig om att undersöka och förankra möjligheten att lägga en viss procentsats av sin arbetstid med att arbeta på ett kommande projekt, eller att se till att det finns en budget för att koppla in en forskare eller andra aktörer som kan utföra det arbete man önskar. Man behöver även tänka på hur man vill mäta, utvärdera och ta vidare de forskningsresultat som kommer ur projektet.
Precis som i ”vanligt” projektarbete så finns det ett antal funktioner som är viktiga att ha på plats när man ska genomföra ett forsknings- och utvecklingsarbete. Under FoU Helsingborgs forskning- och utvecklingsprojekt har vi kommit fram till en struktur som ger bra förutsättningar för ett effektivt arbete.
Funktioner som behöver finnas är: någon form av styrgrupp bestående av representanter från projektets medverkande som kan fatta beslut innan och under projektets gång, en eller flera projektledare som arbetar med att koordinera och genomföra projektets aktiviteter, en eller flera arbetsgrupper som arbetar med det praktiska genomförandet av projektet, en forskningssamordnare som kopplar på och koordinerar forskningskompetens in i projektet samt eventuella forskare som står för planering och genomförande av projektets forskningsdelar.
När man förbereder ett forsknings- och utvecklingsprojekt är det viktigt att man förbereder för att arbetet ska kunna mätas och utvärderas. Ibland finns en uppfattning om att mätning och utvärdering är något som kommer efter att ett projekt har avslutats, men för att kunna mäta och utvärdera projektets resultat är det viktigt att redan från början banat väg för detta. Forskning och utvecklingsarbete kan mätas på flera olika sätt. Man kan mäta på mer traditionellt sätt med nyckeltal och kvantifierbara mål som ska uppnås under projektets gång, men man kan också mäta sina resultat på mer kvalitativa sätt, exempelvis genom att undersöka hur synen på ett problem har förändrats i organisationen under projektets gång.
Vilket som är det bästa sättet för att mäta sina resultat på varierar beroende på projektets utformning och syfte. Hur man bör mäta och utvärdera kan med fördel diskuteras tillsammans med de forskare man kopplar in. När syftet med det projekt man vill genomföra är tydligt kan man i regel ganska snabbt se vad för typ av resultat man kan vänta sig.
Det är bra att vara ute i god tid när man involverar en forskare. Forskaren kan vara uppbunden i andra projekt och undervisning, så oftast är det bra att ha minst en termins framförhållning när man planerar ett samarbete. Hur omfattande samarbetet ska vara kan ni tillsammans komma överens om, men det är vanligt att uppge tiden i antal % över en viss tidsperiod. Är det ett projekt som sträcker sig över lång tid, som vid följeforskning, kan man exempelvis uppge 10% i 12 månader. Ska forskaren istället göra en forskningsöversikt kan det handla om 50% i 3 månader.
Ett sätt att hämta hem resurser för att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete om det inte finns utrymme i verksamhetens vanliga budget är att ansöka om forskningsbidrag. Det kan också vara ett bra sätt för att vidareutveckla ett redan genomfört projekt. Det finns en rad olika myndigheter och organisationer som har utlysningar dit man kan ansöka med sin forsknings- och utvecklingsidé, och med lite tur och träff beviljas forskningsmedel.
Du är också välkommen att kontakta oss om du har frågor gällande att ansöka om forskningsmedel.