Den demografiska utvecklingen visar att andelen äldre i vårt samhälle ökar. Risken för att drabbas av en demenssjukdom ökar markant efter 80 års ålder. Idag lever 2100 helsingborgare med en demenssjukdom, en siffra som väntas överstiga 3000 år 2035. Av de som drabbats bor en stor majoritet kvar i sina hem.
För att kunna möta målgruppens behov av god livskvalitet krävs det att vi driver stadens utveckling i riktning mot att bli ett mer demensvänligt samhälle. Det ställer krav på att vi har ett samhälle med kompetens om demenssjukdomar som är anpassat och underlättar för dem med kognitiva problem. Hypoteslabbet Demensvänligt Helsingborg fokuserar på vad vi kan göra tillsammans, förvaltnings- och bolagsgemensamt, som vi som förvaltningar inte kan göra på egen hand. Utgångspunkten hittar vi i målgruppens och anhörigas behov. Involvering av målgruppen och deras anhöriga är en central del av projektet som kommer att utforskas gemensamt med forskare från CASE och Socialhögskolan på Lunds Universitet.
Medverkande forskare är Lisa Ekstam, institutionen för hälsovetenskaper, och Yvonne Johansson, socialhögskolan, Lunds Universitet. Medverkande förvaltningar och bolag är Vård och omsorgsförvaltningen, Stadsbyggnadsförvaltningen, Statsledningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kulturförvaltningen och Helsingborgshem.
Under de fem veckor som H22 City Expo var igång så passade vi på att:
Spridning av resultat och lärdomar från Den (ut)forskande staden kommer fortgå under hösten och du kan alltid hålla dig uppdaterad här på vår hemsida. Här kommer du även kunna följa arbetet med det Vinnova-finansierade projektet – Tillsammans bygger vi den omtänksamma staden: Innovation i samverkan för ett demensvänligt Helsingborg – om hur vi fortsätter vår resa med att utveckla Helsingborg till en stad där personer med demenssjukdom möts av ett inkluderande samhälle som möjliggör välbefinnande och trygghet.
För att lyckas krävs det samverkan mellan flera aktörer och innovativa lösningar.
Demensvänligt Helsingborgs arbete med att skapa ett demensvänligare samhälle ägnas bland annat åt att skapa demensvänliga utemiljöer på två fysiska platser i Helsingborgs stad, det gäller "Minnenas och kunskapens trädgård" i Husensjö park och ett promenadstråk i anslutning till ett demensboende i Mariastaden.
Längs promenadstråket kommer det att finnas en konstnärlig gestaltning i tre delar som har tagits fram med hjälp av projektets målgrupp. Under en workshop i höstas fick personer med en demenssjukdom, från en närliggande dagverksamhet, och deras anhöriga titta på tre skissförslag för stråket och komma med sina tankar och synpunkter. Gruppens synpunkter togs sedan med i beslutet om vilken konstnär som skulle få gestaltningsuppdraget, gestaltningsförslaget som valdes ut blev ”Den röda tråden”. Framöver ska gruppen också träffa konstnären för att samtala kring konsten som ska komma på plats längs promenadstråket.
Favoriten bland "Den röda trådens" tre verk som visades upp blev ett konstverk kallat "Sy-lådan": en 2,6 meter hög sax och en 1 meter hög trådrulle som hyllar de bruksföremål som var en självklarhet i många äldres hem, som användes när man behövde ersätta en förlorad knapp eller fålla upp ett par byxor.
Besökarna upplevde den som fin, rolig, lekfull, livlig och intressant. De tyckte att det är något man känner igen och att det lätt kan sättas i ett sammanhang, man uppskattade att det är tydligt och enkelt att se vad det föreställer. De beskrev verket som konst som tar en tillbaka i tiden till något bra samt att saxen tillsammans med trådrullen och nålen förknippas med livets röda tråd och hopp om framtiden.
Utöver "Sy-lådan" så finns ytterligare två konstverk som kommer att finnas längs stråket som följer samma gestaltning, "Blommorna" och "Träd-kronorna". "Blommorna" blommar året om och bjuder in både till lek såväl som att bara slå sig ner en liten stund medan en vandrar längs stråket.
"Träd-kronorna" påminner oss om trädens stora betydelse för människans existens, och skulpturerna kommer att stå som en slags väktare till de björkar som kommer planteras längs stråket. Även dessa konstverk uppskattades av besökarna, och just att det var enkelt att identifiera vad det skulle föreställa var en viktig aspekt.
Sammanfattningsvis uppskattade besökarna från dagverksamheten förmiddagen och att de fick möjligheten att vara med och välja, och de såg fram emot att se de färdiga konstverken när det kommer stå på plats i det demensvänliga stråket.
Vill du läsa mer? Tidigare artiklar finns i arkivet
Mitt namn är Maria Rosendahl och jag är projektledare på avdelningen för kvalitet och utveckling på vård- och omsorgsförvaltningen. Jag inspireras av att arbeta tillsammans över förvaltningsgränserna där nyttan för och behoven hos de vi finns till för, helsingborgarna, är i fokus. I Den (ut)forskande staden testar vi nya vägar för att göra precis detta.
Jag är planeringsansvarig för hypoteslabbet demensvänligt Helsingborg vilket innebär att jag har en sammanhållande funktion som ansvarar för att driva arbetet framåt i planeringsfasen av labbet. Att skapa förutsättningar för involvering på riktigt för alla som är en del av labbet, oavsett organisationstillhörighet, och ett ständigt fokus på nytta för helsingborgaren är för mig de viktigaste uppgifterna för mig som planeringsansvarig.
Kontakta mig gärna på Maria.rosendahl@helsingborg.se om du har frågor eller vill veta mer om Demensvänligt Helsingborg.
Hej! Jag heter Paulina och är utbildad landskapsarkitekt på SLU Alnarp. Jag arbetar på Stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborg stad och har arbetat här sen 2018. Mitt uppdrag är att gestalta och utforma stadens gator och rum. Jag arbetar även med tillgänglighet och är stadens tillgänglighetsrådgivare för allmän platsmark.
Jag är genomförandeansvarig för utemiljön i hypoteslabbet Demensvänligt Helsingborg. Mitt ansvar är att se till att driva idé till verklighet. I nuläget betyder det att tillsammans med målgruppen ta fram förslag till upprustningen av parken Äppellunden i Husensjö. Tanken är att anläggningen ska vara klar hösten 2021.
Hypoteslabbet ”Demensvänligt Helsingborg” är ett arbete som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Engagemanget både i vår arbetsgrupp men också med de deltagare som hittills närvarat vid dialogerna har varit fantastiskt och jag ser fram emot det fortsatta arbetet.
Med vänlig hälsning, Paulina.
Jag heter Kerstin Skornicka Persson och arbetar som strategisk demenssjuksköterska på Vård och omsorgsförvaltningen sedan 2017. Mitt arbete innebär att jag arbetar övergripande med bland annat kvalitet och utveckling av demensvården i Helsingborgs stad.
I Demensvänligt Helsingborg ingår jag i arbetsgruppen och kommer att vara genomförandeansvarig för kunskapsspåret. Demensvänligt Helsingborg ser jag som en stad som inkluderar och gör alla invånare delaktiga.
Arbetet bygger på respekt för personens rätt och integritet och ska möjliggöra att leva självständigt och kunna fatta egna beslut även om det ibland kan behövas stöd. Utemiljöns planering och allmänhetens kunskap om demenssjukdomar underlättar detta.
Kontakt: Kerstin.s.persson@helsingborg.se
Karin Nilsson heter jag, Silviasyster till professionen och arbetar som demenskonsult till biståndshandläggarna på Vård och Omsorgsförvaltningen.
Jag finns med som side-kick till genomförandeansvarig i kunskapsspåret där vi arbetar för att hitta olika sätt att nå ut med kunskap om de kognitiva sjukdomarna, och ingår även i arbetsgruppen för utemiljön.
Att efter 40 år i yrket upptäcka nya sätt att arbeta, är omtumlande men samtidigt självklart, för vi behöver arbeta förvaltningsövergripande och involvera målgruppen och deras anhöriga om vi ska nå målet att göra skillnad för de vi arbetar för, helsingborgarna.
Kontakt: Karin.nilsson6@helsingborg.se