Att se hur man bäst tar sig an ett problem är nära sammanknutet med att ha identifierat de faktorer som ligger bakom problemet, så att de åtgärder man genomför får rätt effekt. För att hitta bästa sätt att ta sig an ett problem är det också viktigt att man förstår problemet, hur vanligt eller ovanligt är det? Har andra aktörer stött på det här problemet tidigare? Finns det liknande exempel i vår organisations omvärld på hur man tagit sig an den här typen av problem? Här finns många metoder att tillgå. Om det är ett relativt vanligt problem som man stött på tidigare eller som andra städer och aktörer hanterat kan man hämta inspiration från hur de gjort. Är problemet mer komplext och svårdefinierat kan man istället vända sig till kunskapsöversikter och forskningslitteratur för att se vad forskningen har att säga om saken. Om det är så att problemet är nytt eller unikt och inte har tagits an av någon aktör eller behandlats av forskningen så kan det vara läge att koppla in en forskare för att tillsammans arbeta för att se hur man bäst förstår och tar sig an problemet.
För att kunna förstå ett problem och kunna hitta det lämpligaste tillvägagångssättet för att ta sig en ett det är kunskapsöversikter en bra plats att vända sig till. Kunskapsöversikter utförs både av privata och offentliga organisationer, men också av forskare och kallas då ofta forskningsöversikter.
Kunskapsöversikter är sammanställningar av den kunskap som finns tillgänglig gällande ett visst problem eller en viss frågeställning. De kommer i många former och kan sträcka sig från enklare sammanställningar till djupgående forskningsöversikter.
Typen av kunskapsöversikt man behöver styrs delvis av komplexiteten av problemet man försöker lösa. Enklare problem kan man ofta hitta lösningar på genom att vända sig till en omvärldsbevakning som sammanställt hur andra aktörer tagit sig an problemet, medan komplexa och omfattande problem kan kräva en forskningsöversikt för att tydliggöra hur andra aktörer har definierat problemet, vad som gjorts, vad som har fungerat och vad som har fått önskad effekt.
Det finns många databaser dit man kan vända sig till för att leta efter kunskapsöversikter som behandlar det problem man har identifierat och några av dom listas nedan, skulle det visa sig att det problem man stött på tidigare inte har kartlags vare sig av organisationer eller forskare kan en ny kunskapsöversikt tillsammans med forskare vara något att fundera på. Du är varmt välkommen att kontakta oss på FoU Helsingborg om du vill veta mer om kunskapsöversikter och få information om hur man kan beställa dessa.
Om man vill få hjälp i hur man kan ta vidare ett problem eller behov man identifierat är en bra metod att kontakta och samtala med en expert på området. Flera olika typer av personer och organisationer kan ha expertfunktioner inom diverse områden. Har man exempelvis identifierat ett problem som rör brukarinflytande så kan en forskare inom brukardelaktighet vara lämplig att vända sig till i rollen som expert, eller organisationer som arbetar med brukardelaktighet.
Om det är så att man känner sig osäker på vilket vetenskapligt fält ett problem tillhör så finns vi på FoU Helsingborg tillgängliga för att hjälpa er att se vilket fält problemet tillhör och hur det bäst kan tas vidare.
