Den (ut)forskande staden

Den (ut)forskande staden är en ny och innovativ typ av projekt som drivs av FoU Helsingborg, tillsammans med Helsingborg stads ingående förvaltningar och bolag. Syftet med Den (ut)forskande staden är att fungera som en testbädd där förvaltningar, akademi och invånare tillsammans får möjlighet att skapa och testa nya lösningar på gamla problem. Målet med projektet är att möjliggöra för förvaltningar och bolag att genomgå en forskningsbaserad lärprocess samt att testa nya arbetssätt för att gränsöverskridande identifiera, formulera och ta sig an stadens utmaningar kopplade till livskvalitet. Projektet ska bidra till att Helsingborgs stad 2035 har fortsatt utveckla sin förmåga att arbeta systematiskt med utforskande, experimenterande, forskningsbaserade och invånarinkluderande arbetssätt. I projektet ingår fem så kallade Hypoteslabb; Invånarlabbet, Demensvänligt Helsingborg, Datalabbet, Gestaltad livsmiljö och Självstyrande team.

Nyheter

Vad är Livskvalitet?

Den första delen av Den (ut)forskande staden är avklarad. Del 1 har bestått av att utföra en forskningsöversikt och kunskapsanalys av begreppet Livskvalitet. Andreas Vilhelmsson och Per-Olof Östergren, båda vid Lunds universitet, har i en rapport sammanställt den senaste forskningen på begreppet livskvalitet. Vad är livskvalitet och hur definieras det? Vad är det som driver livskvalitet? Hur står sig Helsingborgs stads livskvalitetsprogram i jämförelse mot den forskning som tagits fram? Svaren på dessa frågor och många fler går att finna i rapporten som du hittar här.

Den (ut)utforskande staden Web-Launch 8/6

Den (ut)forskande stadens webbplattform har idag blivit sjösatt, på webbsidan går att läsa om projektet i dess helhet samt om de fem hypoteslabb som ingår i denna nya projektform. Webbsidan kommer den 14/9 att se en stor uppdatering med mer information om varje individuellt hypoteslabb.

Vill du läsa mer? Äldre nyheter finns i arkivet

Arkiv

Vad är Den (ut)forskande staden?

Bakgrund

2022 bjuder Helsingborgs stad in till en ny form av bomässa under namnet H22. Tanken är att arrangera en stadsdelsmässa som ska visa mer än arkitektur. Den ska även visa livet mellan husen, livskvalitet och hur Helsingborgarna är med och skapar sin stad.

För att understryka just livet mellan husen, livskvalitet och hur Helsingborgarna är med och skapar sin stad kommer FoU Helsingborg komplettera med ett omfattande forskningsprojekt, Den (ut)forskande staden, under perioden 2019 till 2022. Projektet kommer att inrikta sig på Livskvalitet och ta sig an frågan på ett kunskapsfokuserat och utmanande arbetssätt.

Projektets delar

Projektet är indelat i tre delar, den första delen har varit att ta fram en forskningsöversikt om livskvalitet. Kunskapsöversikten har dels bidragit med forskningskunskap att använda som grund för hypoteslabben, dels med kunskap kring hur Helsingborgs Livskvalitetsprogram står sig i jämförelse med forskningen som tagits fram.

Del två handlar om att arbeta med utveckling och lärande som är förvaltnings- och bolagsövergripande, med utgångspunkt i invånarinvolvering. Målet är att testa vad som driver livskvalitet genom forskarstödda hypoteslabb och att hitta organisatoriska förutsättningar för utvecklingsarbete som bidrar till ökad livskvalitet.

Den tredje delen handlar om hur projektet ska redovisas, i sin helhet och utifrån respektive hypoteslabb. Projektet och hypoteslabben kommer att redovisas både tillsammans och individuellt: forskningsdelarna från varje hypoteslabb kommer att sammanställas i en antologi skriven av alla medverkande forskare. Hypoteslabben och deras resultat kommer att levereras delvis i form av aktiviteter under H22 City Expo såväl som leva vidare i mer permanenta former. Till exempel kommer Demensvänligt Helsingborg både att visas upp under H22 City Expo men de resultat man visar upp i form av ”Minnenas och kunskapens trädgård” i Husensjö park och det demensvänliga gångstråket i Mariastaden kommer att stå kvar i många år framöver.

Hypoteslabb

Hypoteslabben utgör den (ut)forskande stadens delprojekt. Det kommer att genomföras 5 hypoteslabb som startar successivt under vårterminen 2020. Hypoteslabben drivs av forskare, aktivitetsansvariga och deltagande medarbetare från förvaltningarna.

Hypoteser används för att forskningsmässigt och systematiskt rama in Stadens vilja att ”testa” sig fram till nya arbetssätt för att möta nutidens och framtidens utmaningar. För att implementera nya arbetssätt som syftar till större förändringar i organisationen behöver man uppnå det som kallas transformativt lärande. Hypoteslabb blir i denna kontext ett sätt att testa att arbeta med denna lärandeprocess i organisationen.

De fem hypoteslabben går att finna överst på sidan.

Vi ingår i projektet

Ett gränsöverskridande samarbete

Projektet Den (ut)forskande staden har många projektmedarbetare och samarbetspartners. Det är ett unikt samarbete mellan Helsingborgs stads förvaltningar, bolag och akademin. Samtliga av stadens förvaltningar ingår i ett eller flera hypoteslabb och Lunds och Linköpings universitet är påkopplade för att forska kring både projektet i sin helhet såväl som kring de individuella hypoteslabben.

Genom att förena vad som annars brukar vara skilda världar, så skapar Den (ut)forskande staden unika förutsättningar för ett transformativt lärande för Helsingborg stad och en ökad livskvalitet för Helsingborgarna.

Vi koordinerar projektet

FoU Helsingborg

FoU Helsingborg är Helsingborg stads forsknings- och utvecklingsenhet. Enheten har ett fokus på social hållbarhet och dess främsta uppdrag är att sammanföra akademi, i form av forskning, och praktik, i form av de kommunala verksamheterna. Detta så att bästa tillgängliga kunskap kan guida Helsingborg stad och dess förvaltningar i att göra rätt saker på rätt sätt, till förmån för Helsingborgarna.

FoU Helsingborg är den drivande och koordinerande organisation för Den (ut)forskande staden och bistår projektet med samordning av Hypoteslabben, koordinering av forskare och praktiker, projektgenomförande, projektadministration, projektdesign, projektutveckling och kommunikation.

I bild syns, från vänster:

Anna-Karin Bergman – Övergripande projektkoordinator
Sanna Melling – Forsknings- och utvecklingsledare
Annika Nilsson – Forsknings- och utvecklingsledare
Elias Dyfvermark – Kommunikatör